Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sÀllan tillfrÄgas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna sjÀlva bör tillfrÄgas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem frÄn att kÀnna motivation i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ att mÄnga elever motiveras och lÀr för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats dÀr resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ och arbete med elevers sjÀlvförtroende i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolÄren betydelsen av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna pÄverka elevers sjÀlvförtroende?- NÀr och hur arbetar pedagoger med att stÀrka elevers sjÀlvförtroende?För att fÄ svar pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi har intervjuat 16 pedagoger frÄn förskoleklass till skolÄr sex.Forskning visar att sjÀlvförtroendet pÄverkar elevers inlÀrning. De som finns runt omkring eleverna Àr de som betyder mest och dÄ eleverna tillbringar mycket tid i skolan Àr pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att sjÀlvförtroendet Àr viktigt och att det pÄverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som Àr med i vÄr studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende.

Syftet med undersökningen Àr att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frÄgor vi stÀller Àr, vad skolan serverar för mat och vem det Àr som bestÀmmer vad som ska serveras. Hur kan mÄltidsverksamheten se ut pÄ tvÄ olika skolor i tvÄ olika kommuner? Vilka riktlinjer och mÄl finns betrÀffande skolmÄltider och kost pÄ skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten pÄ de skolor vi undersökt? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och mÄltidspersonal och pedagog- och elevenkÀter pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Mobbning Àr ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. DÄ begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svÄrt att upptÀcka. Den svenska skolan Àr obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som dÀr bedrivs Àr dÀrför viktigt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det pÄverkar det arbetssÀtt som anvÀnds för att motverka mobbning. Undersökningen Àgde rum pÄ en grundskola med Ärskurserna F-6, dÀr individuella intervjuer genomfördes med rektorn och tvÄ av skolans pedagoger.

I vÄrt examensarbete har syftet varit att frÀmja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella sprÄkförmÄga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mÀta resultatet av vÄrt arbete Àr processkrivning i uppsatsform dÀr vi mÀtte antalet adjektiv och adverb samt en utvÀrdering av grupparbete med frÄgeformulÀr..

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Denna studie undersöker hur skolan och förÀldrar kan hjÀlpa och förbÀttra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgÄng. Undersökningen har gjorts medhjÀlp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och dÀrefter jÀmförts medvarandra, utifrÄn de fyra huvudkraven i det etiska förhÄllningssÀttet. Resultatet visaratt det finns mÄnga olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. DettaÀr faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjÀlp, hur förÀldrarna kanhjÀlpa eleven, om elevens syn pÄ sig sjÀlv men Àven om det överhuvudtaget kan sÀttaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjÀlp till dessa elever,med utgÄngspunk frÄn de faktorer som tas upp i resultatet..

Skolan Àr ett Àmne som Äterkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jÀmföra dagens diskurser om skolan, sÄ som de kommer till uttryck pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar pÄ vilka sÀrdrag som gÄr att finna pÄ tidningarnas ledarsidor om skolan men ocksÄ hur funna diskurser kan förstÄs ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet stÀlls i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhÀllet. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av likheter men ocksÄ skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan pÄ sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fÄtal aktörer framstÀlls som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhÀver det fria valets skola med ökande krav pÄ kontroll.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Romer Àr oftast överrepresenterade nÀr det gÀller skolk. Syftet med den hÀr fallstudien Àr att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer nÀrmre mÄlen i de olika skolÀmnena. Fyra frÄgor stÀlldes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger pÄ skolkproblemet? PÄ vilket sÀtt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod anvÀnde jag kvalitativa intervjuer samt enkÀter, men Àven noggrann genomgÄng av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrÄn tre ÄtgÀrder.

Sedan folkskolan införande (och troligtvis Ànnu tidigare) har förÀldrar haft synpunkter pÄ deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har ocksÄ förstÄtt vitsen med förÀldraengagemang i de egna barnens lÀrande som en tillgÄng för skolan. SÀllan eller aldrig har eleverna frÄgats vad de tycker om förÀldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med förÀldramajoritet Àr detta arbete gjort under vÄrterminen 2003. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vad eleverna tycker om förÀldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet.

Syfte: Undersöka utlÀndska förÀldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med lÀraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt försöka förstÄ hur 10 förÀldrar med utlÀndskbakgrund utifrÄn sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med lÀraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med lÀraren utvidgas kÀnner sig de flesta förÀldrarna i undersökningen mer vÀlkomna till skolan. FörÀldrarna beskriver pÄ olika sÀtt hur de bÀst fÄr kontakt med lÀraren. Viktiga ingredienser i kontakten Àr att lÀraren ger förÀldrarna av sin tid och sitt engagemang. De hÀr komponenterna Äterfinns ocksÄ i studiens litteraturanknytning..

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

SammanfattningKvinnor och mÀn har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsÀttningar och den norm i samhÀllet som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhÀllets utveckling förÀndrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvÀrvsarbeta. Hem ? och konsumentkunskap har gÄtt frÄn flickÀmne i skolan till obligatoriskt för alla dÀr skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan könen. Denna rapports syfte Àr att undersöka hur yrkesverksamma lÀrare inom hem ? och konsumentkunskap ser pÄ jÀmstÀlldhet och genus inom sitt Àmne, vad som kan pÄverka hur de arbetar med jÀmstÀlldhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta.