SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Bakgrund: Det Àr möjligt att förebygga suicid. Enligt den samhÀlleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lÀrare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de dÀrför bör utbildas i suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasielÀrare och kuratorer upplever att lÀrarens roll inom suicidprevention bör se ut. FrÄgestÀllningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om sjÀlvmord med eleverna har lÀrare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gÀllande suicidprevention har lÀrare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet pÄ skolan gÀllande suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gÀllande suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har anvÀnts för att ge insikt och djupare förstÄelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (VÀrlden i skolan) betydelse för undervisningen i globala frÄgor. Jag har ocksÄ undersökt hur olika ÀmneslÀrare, som deltagit i projektet, har anvÀnt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lÀrarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prÀgla undervisningen. Arbetet med globala frÄgor genom de fyra perspektiven pÄgÄr stÀndigt i dagens skola och Àr alltsÄ inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lÀrare som ingÄtt i projektgruppen.

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hÀlsa samt deras hÀlsorelaterade levnadsvanor försÀmras med Äldern. Elevers trivsel och pÄverkansmöjligheter i skolan minskar ocksÄ med stigande Älder. HÀlsofrÀmjande arbete i skolan kan dÀrför vara vÀrdefullt för att förbÀttra ungas hÀlsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: HÀlsodiplomerad gymnasieskola. I VÀsterÄs Àr Carlforsska gymnasiet en hÀlsodiplomerad skola.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom omrÄdet mobbning, vi valde att lÀgga fokus pÄ insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi Àven att se nÀrmare pÄ vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen pÄ mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa pÄ ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade pÄ att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Denna uppsats behandlar hur lÀrare kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett elevperspektiv vidareutveckla vÄra kunskaper i vad elever anser att lÀrare kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning. För att uppnÄ detta görs en beskrivning utifrÄn litteraturen kring mobbningens innebörd, dess orsaker, samt en skildring av demokrati och elevinflytande i klassrummet med samtal som ett verktyg. Vidare ges förslag pÄ hur mobbning kan ÄtgÀrdas samt förebyggas i skolorna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Studien granskar lÀrares förhÄllanden till genus- och heteronormer genom att titta pÄ hur de i undervisning arbetar med normerna men ocksÄ den instÀllning och kunskap de har, utifrÄn deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital anvÀnds för att analysera lÀrarnas arbete och instÀllning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frÄgestÀllningarna, dÀrav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det Àr i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nÀmnt.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för de bestÀmmelser kring sekretess och anmÀlningsplikt som berör skolan. Jag Àr Àven intresserad av att ta reda pÄ vilka hinder och möjligheter som kan uppstÄ i samband med tillÀmpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att fÄ svar pÄ mina frÄgor och de som intervjuades var rektorer pÄ olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer frÄn tre olika kommuner och frÄn tvÄ skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmÀlningsplikt ser ut i skolan.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.