SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ den fria leken, deras roll i den och vilka strategier som anvÀnds för att bevara och stimulera pÄgÄende fria lekar. Studien utfördes pÄ tvÄ olika förskolor och metoderna som anvÀndes var observationer samt efterföljande intervjuer. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att alla pedagogerna pÄ bÄda förskolorna lÀgger stor vikt vid barnens fria lek. De anser att barnens lÀrande och utveckling sker pÄ mÄnga olika sÀtt i den fria leken, t.ex. anser pedagogerna att den sociala utvecklingen i leken sker genom sprÄk, turtagning och samspel med andra.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

VÄrdnadskonflikter Àr ett problem som drabbar flertalet barn, Är 2011 berördes cirka 9300 barn av förÀldrarnas vÄrdnadstvist och 18900 barn hade förÀldrar som deltog i ett samarbetssamtal. Konflikter kan pÄverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄ arbetssÀtt för handlÀggning av vÄrdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillÀmpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bÀsta i processen. För att undersöka detta anvÀndes en fallstudiedesign som utgick frÄn intervjuer med utövare av arbetssÀtten och observationer av sammantrÀden i tingsrÀtten. ArbetssÀtten analyserades separat utifrÄn the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av förÀldrar och val av familjerÀttssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhÄllningssÀtt.

I dagens samhÀlle Àr det viktigt att ha god social kompetens. I skolan Àr det lÀrarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa pÄ strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter Àr att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass dÀr det rÄder ett gott klimat kommer konflikttillfÀllena att bli fÀrre. Examensarbetet innehÄller intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med elever i Ären 1-7.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.