Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Under vilka förutsÀttningar kan ett effektivt samarbete komma till stÄnd vid humanitÀra insatser? Den omfattande jordbÀvningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, dÀribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade pÄ humanitÀra insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlÀgger i vÄr studie teorin att ett effektivt samarbete frÀmst kan komma till stÄnd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mÄl, gemensamma vÀrderingar samt utbyter information och resurser.VÄr metod Àr teorianvÀndande nÀr vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angÄende nÀtverk av pÄtryckar NGOs pÄ vÄr studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsÀttningar för effektiva samarbeten lÀttare kom till stÄnd mellan aktörerna nÀr ovannÀmnda antagande uppfylldes.

BestÄnden av flera hundra djurarter i det vilda minskar Ärligen. I djurparker jorden runt pÄgÄr projekt för att bevara mÄnga av dem. Trots lÄng erfarenhet av att hÄlla vilda djur i fÄngenskap Àr det svÄrt att fÄ dem att reproducera sig för att skapa hÄllbara bestÄnd. MÄnga avkommor överges av sina förÀldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. MÀnsklig fostran verkar i mÄnga fall Àven ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nÀsta generation.

Ett projekt om iakttagande. Att lÀsa av en annan mÀnniska Àr kanske det vi Àr allra bÀst pÄ. Vi övar oss varje dag i att förstÄ varandra.Vad berÀttar varje liten förÀndring i kroppshÄllning, blickar och rörelser?  Det Àr i den gemensamma uppfattningen och förstÄelsen vi kan mötas..

NÀr idrottare hamnar i en svacka kan de vÀnda sig till en idrottspsykolog och det Àr den processen studien utgÄr ifrÄn. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos bÄde idrottare och idrottspsykologer, och dÀrigenom sker en jÀmförande studie. Urvalet har bestÄtt av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshÀndelser, prestation, rÄdgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental trÀning, spÀnningsnivÄ, koncentration, visualisering, mÄl, sjÀlvförtroende och sjÀlvbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar pÄ att arbetet som sker vid mentala svackor Àr en individuellprocess med utgÄngspunkt frÄn varje idrottares egen tolkning och arbetet med mÄl Àr centralt för bÄde idrottspsykologer och idrottare.

Bakgrund:Balanserat styrkort Àr ett av de mest populÀra prestationsmÀtnings-verktygen för att förbÀttra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimÄlen finns ett vÀrde att identifiera sina ogripbara,tysta vÀrden ? humankapital, kundrelationer, varumÀrken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort Àr idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krÀvs?Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett anvÀndbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsÀttningar och önskemÄl som finns i vÄrdbolag.Metod:UtifrÄn systemsynsÀttets tankesÀtt att helheter alltid avviker frÄn summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med anvÀndare.Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera pÄ att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehÄlla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsÀtt och mÄl och mÀtningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgÄngsrikt styrkortsarbete Àr IT-stödet bara en faktor av mÄnga. Andra faktorer Àr minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort..

Studien bygger pÄ Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie vÀrderade frÄn ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger pÄ hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var Ätta medarbetare varav tre mÀn. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvÀrda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstÀmmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvÀrda egenskaperna.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, vÀrdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vÄr undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanstÀllt och analyserat med vÄra fokusomrÄden som grund. Dessa fokusomrÄden Àr kommunikation, relationer samt olikheter. VÄrt resultat av analyserna Àr att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer Àr avgörande för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden som kan utlÀsas i fyra skönlitterÀra lÀromedel för mellanstadiet samt hur dessa vÀrden överensstÀmmer med den vÀrdegrund som framhÄlls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka vÀrden relaterade till demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, mÄngkulturalism samt respekt för vÄr gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta lÀromedels historia? Hur stÀmmer de vÀrden som gÄr att utlÀsa i de undersökta lÀromedlen överens med den vÀrdegrund som framhÄlls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjÀlp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande vÀrdegrund, demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, mÄngkulturalism samt respekt för vÄr gemensamma miljö.I resultatet framkommer det att de vÀrden som kan utlÀsas i de undersökta lÀromedlen i flera avseenden inte överensstÀmmer med den vÀrdegrund som framhÄlls i Lgr 11. DÀrför bör sÄdana lÀromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande vÀrden och vÀrdegrund av lÀrare och elever..

Studiens syfte Ă€r att studera hur 1649 Ă„rs skolordning framstĂ€ller disciplin i textform. Med hjĂ€lp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de tvĂ„ böckerna.Resultatet visar att mĂ„nga av de disciplinĂ€ra metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare Ă€n förvĂ€ntat i Sverige. Med hjĂ€lp av fördelningen av verksamheten i olika smĂ„ delar, sĂ„som olika klasser eller rum, förenklades det disciplinĂ€ra arbetet. PĂ„ samma sĂ€tt fungerade sjĂ€lva byggnaden som en sluten miljö dĂ€r eleverna kunde avskiljas frĂ„n varandra och frĂ„n resten av samhĂ€llet. DĂ€r kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Sammanfattning Undersökningen har syftat till att fÄ en förstÄelse för hur personalchefer förhÄller sig till begreppen anstÀllningsbarhet och karriÀrutveckling under anstÀllningsprocesser. Dessutom har vi Àven undersökt vad personalcheferna efterfrÄgar för att den sökande ska ses som anstÀllningsbar. Vi har Àven studerat vad som kan kÀnneteckna individer som efterstrÀvar karriÀrutveckling pÄ arbetsplatsen. Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer med fem personalchefer verksamma inom olika företag i södra delarna av Sverige. Vi har anvÀnt oss av socialpsykologiska teorier för att analysera hur tankeprocesser och erfarenheter kan pÄverka en individ i mötet med arbetssökande. För att analysera personalchefernas syn pÄ de anstÀlldas karriÀrutveckling har vi anvÀnt oss av karriÀrterorier. Det resultat vi fÄtt fram i studien visar pÄ att det finns faktorer som Àr gemensamma för alla personalcheferna i förhÄllande till det de söker efter för att se en sökande som anstÀllningsbar.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.