Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012.

Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrån ett revolutionärt eller evolutionärt synsätt. Ett revolutionärt synsätt grundar sig i föreställningen att flygstridskrafterna har ändrat krigets karaktär medan ett evolutionärt synsätt grundar sig i att flygstridskrafterna är en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan.De två synsätten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionära synsättet representeras av John Warden och det evolutionära synsättet av Martin van Creveld.Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar åt ena eller det andra hållet anser författaren att han fått fram ett resultat.Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionärt synsätt när det gäller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus på den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionärt synsätt gällande deras förmåga att skapa luftöverlägsenhet samt hur de bör ledas..

Syftet med denna studie är att undersöka de problem som kan uppstå i ett nätverk där konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mål. Vidare undersöks även bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhålla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes på fem aktörer inom Luleå Taxi, som är ett nätverk av konkurrerande företag.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Ett användarinterface i Excel kan återskapas på ett strukturerat sätt i Qt. Programmet Qt är lättanvänt för någon med programmeringserfarenhet, men svårt för andra. Qt finns som gratisversion och är baserat på programspråket C++.Tågföretaget Bombardier använder ett interface i Excel, men med nya versioner av programmet har problem uppstått. I detta projekt undersöks svårighetsgraden av Qt och delar av Excel-interfacet återskapas i Qt.Först skapades en design i Qt med bland annat tryckknappar, komboboxar och textfält. Sedan skrevs kod för designens funktion.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet.

Föräldrakoordination är en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade föräldrars upplevelse av att få stöd i sitt föräldrasamarbete av en föräldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju föräldrar som haft insatsen föräldrakoordinator under minst sex månader. Samtliga deltagande föräldrar har flera års erfarenhet av svårlösta konflikter med den andra föräldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att föräldrarna upplevt metoden som hjälpsam när det gäller att öka samarbetsförmågan, sänka konfliktnivån och förbättra barnens mående.

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ?ONE SEB? samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur musik kan vara främjande för barns språkutveckling. Jag har studerat gemensamma aspekter mellan musik och språk och undersökt hur pedagoger arbetar med musik som en språkfrämjande metod i förskolan. Jag har besökt fyra förskolor, på varje skola har jag intervjuat en pedagog och observerat en musiksamling. Jag har observerat både yngre och äldre barn, från ett år till sex år gamla. Ingen av skolorna har musik som profil, men pedagogerna förklarade att de sjunger och musicerar regelbundet med barnen.

Möjligheter att reducera vikten på en hydraulmotor, som tillverkas på Parker Hannifin AB i Trollhättan, har studerats. Målet med arbetet var att ge förslag på hur motorn kan göras lättare för att nå det framtida målet att erbjuda kunder en lättviktsmotor (LWM) lämpad som fläktmotor.För att identifiera komponenterna och deras vikter vägdes alla delar var för sig. Värdena visade att trumhus, lagerhus, axel och lagerpaket stod för ca 75 % av motorns totala vikt. Arbetet koncentrerades därför på att reducera vikten på dessa delar.Flera koncept togs fram med lägre vikt och bibehållen prestanda. Vissa delar kontrollerades mot hållfasthet med handberäkningar och FEM-analyser.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i Socialtjänsten Biskopsgården Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa ärenden. Verksamheten bedrevs under närmare ett år men kom av olika skäl att upphöra. Under den tid denna pågick kom ett stort antal handläggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlägga gemensamma komplexa ärenden, d.v.s.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.