Syfte: Syftet med studien ?r att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka faktorer som m?jligg?r respektive hindrar ungdomar fr?n att ?ka sitt intag av fullkorn.Metod: I denna kvalitativa studie genomf?rdes tv? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer inneh?llande praktisk del i form av workshop. Urvalet bestod av nio deltagare fr?n tv? idrottsf?reningar. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att relevanta kategorier skulle kunna tas fram.Resultat: Deltagarnas svar visade att m?jliga och hindrande faktorer f?r ett ?kat intag av fullkorn p?verkas av b?de individuella och yttre faktorer.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syfte: Syftet Àr att i tre fallföretag beskriva och analysera anvÀndningen av Balanced Scorecard, med tonvikt pÄ vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av tre företag vilka anvÀnder sig av Balanced Scorecard och budget pÄ skilda sÀtt. PrimÀrdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anstÀllda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vÄrt val av metod genomfört undersökningen och fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BackgroundThere are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.PurposeThe purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.MethodTo answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations.

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

TjÀnsteföretagen svarar för en allt större del av vÄr ekonomi, de Àr inte speciellt kapitalkrÀvande och dess verksamhet Àr mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvÀrdet och det bokförda vÀrdet i mÄnga framgÄngsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillvÀxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjÀnstesektorn. I vÄrt moderna samhÀlle Àr produkter och maskiner relativt billiga i förhÄllande till löner.

FrÄgan om socialsekreterares arbetssituation Àr en frÄga som Àr aktuell. PÄ mÄnga hÄll kÀnner sig socialsekreterare utsatta och pressade, dÄ deras arbetsbörda Àr alltför hög i förhÄllande till de redskap och resurser de har att tillgÄ. Arbetsbördan ökar dÄ personalomsÀttningen Àr hög och man tvingas tÀcka upp för andras tjÀnster, nÄgot som har lett till en stor debatt i samhÀllet och Àven demonstrationer. Det Àr utifrÄn denna bakgrund som författarna bestÀmde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det Àr i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrÀnda.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Det finns idag fortfarande ett behov av att minska den uppfattade responstiden fo?r anva?ndare. Som ett sa?tt att fo?rba?ttra prestandan fo?resla?s fo?rha?mtning. Fo?rha?mtning kan ytterligare fo?rba?ttra prestandan av AJAX.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.