SammanfattningDet här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden.

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

E-demokrati är ett förhållandevis nytt forskningsområde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av området som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjälp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum på Internet där det är möjligt att diskutera politiska frågor.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsom elevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olika perspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..

Examensarbetets syfte är att ta reda på elevers demokratisyn och hur de upplever sin möjlighet till att kunna påverka i skolan. Samtidigt är det betydelsefullt att undersöka elevernas uppfattningar om hur de tar till sig kunskap och dessutom ta reda på deras kunskaper om demokrati. Undersökningen bygger på sex parintervjuer med elever från årskurs nio. Den metod som har använts vid undersökningen är kvalitativa intervjuer för att därigenom kunna spåra tankar och upplevelser av informanternas omvärld. Utifrån undersökningens resultat kan man se att eleverna till det mesta är nöjda med det inflytande de har i skolan.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the ?common? meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.