Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Magnetresonanstomografi (MRT) är en avbildningsteknik som ger informativa bilder av kroppens inre strukturer. En av de stora fördelarna med denna teknik är möjligheten att manipulera kontrasten i bilden. Genom att styra den tid vävnaden ges för att relaxera kan skillnaderna i relaxationstid utnyttjas för att få en bild med tydlig kontrast. Bilden sägs vara viktad beroende på vilken effekt som framgår tydligast. Tre vanliga typer av bilder är: T1-, T2- och protontäthets-viktade bilder.

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Vårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter.

Man ska låta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som känns meningsfulla och roliga. Det är även viktigt att barnen får skriva mycket och att de får skriva utifrån sin förmåga och sina egna erfarenheter. Högläsning kan stimulera barnen på ett bra sätt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att använda sig avutifrån deras tydliga struktur och fantasifulla innehåll. Syftet med vår undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Placentan (livmoderkakan) är ett metaboliskt viktigt organ och under opiat och kokain missbruk påverkas placentan negativt och det påverkar fostrets normala utveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur placenta och foster påverkades av opiater och kokain samt om det fanns någon specifik behandling för foster och barn före respektive efter förlossningen. Nio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt SBU:s analysmodell. Resultaten visade att acetylkolinfrisättningen och den viktiga aminosyratransporten till fostrets blodomlopp hämmades vid opiat och kokain missbruk. Detta resulterar i tillväxthämning hos fostret som ger lägre födelsevikt, mindre huvudomfång, kortare barn samt att de föds med neonatal abstinens symtom (NAS) i varierande styrka.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med föräldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsåg att lyfta fram hur förutsättningarna sett ut såväl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svårigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fått samt hur bemötandet ifrån skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvärldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden består av kvalitativa djupintervjuer och utgår från en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger på intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgång.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, såsom förälder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svårigheter samt värdet av en tidigt fastställd ADHD- diagnos. På så sätt åsyftas en tydligare och en mer fördjupad förståelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhållas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. Utifrån studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrån en humanvetenskaplig ansats, där inspiration hämtats från hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering används ytterst sällan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjänst uppges vara att den bibringar förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.