Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen?Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar.Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ?Gud?.

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

SAMMANFATTNINGBarnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå målen krävs en verksamhet med bra kvalitet. För att mäta kvaliteten på barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län registreras data på individnivå i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderår 2013.BVC-sjuksköterskor på aktuella barnavårdscentraler besvarade ett frågeformulär med frågor om vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat på aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid på året och i vilken utsträckning som data saknades i Basta.Slutsatsen är att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Syftet med denna undersökning är att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp hur både arv och miljö spelar en stor roll då det gäller utvecklingen inom det nära samspelet mellan barn och föräldrar, det vill säga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen även om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, två sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrågade tycker att resurser ska sättas in så tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. Åtgärderna som sätts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhåller att det är aldrig för sent att åtgärda tidig anknytningsproblematik.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Titel: Lärares syn på anmälningsplikten.Valet av ämne till detta examensarbete väcktes bland annat genom samhällsdebatter där det ofta framkom vikten av att uppmärksamma barn som far illa i ett tidigt skede i livet. Examensarbetet fokuserar på anmälningsplikten mellan skola och socialtjänst. Syftet med studien var att undersöka lärares syn på anmälningsplikten genom att visa vilka faktorer som påverkar om en anmälan görs eller ej samt undersöka om det fanns några skillnader mellan en större och mindre kommun. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer där totalt sju lärare intervjuades. Studien utgick från hermeneutiken och har sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingsekologin och rollteorin.