Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn.

Barnsjuksköterskan på neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras föräldrar. Detta förutsätter en kunskap om vilka behov föräldrar till barn på neonatalavdelning har samt vilka förutsättningar som krävs för att föräldrarna ska kunna utöva sitt föräldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvårdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov föräldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning. Sammanställningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där flera olika återkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker föräldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt närhet.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.

Självförtroende har alltid varit ett problem för många människor vilket kan påverka deras yrkesmässiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stärka barn som har dåligt självförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därför är det viktigt att jobba utifrån dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjälpa barn att bygga upp sig själva och stärka deras självförtroende.Syftet med min studie är att utifrån 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns självförtroende. Genom att använda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in på de erfarenheter som pedagogerna bär med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns självförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama är av stor hjälp för barn rent generellt men framförallt för barn med dåligt självförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbättring av drama i vardagligt lärande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrån drama.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon.

Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor.