I dagens samhälle är det viktigt att sätta upp och följa uppsatta mål inom olika organisationers verksamhetsstyrning. De senaste åren har marknaden sett en växande konkurrenskraft, mot bakgrund av detta är det viktigt att organisationerna kan behålla sin personal samtidigt som de ska vara attraktiv på marknaden. Ett hjälpmedel som organisationer kan använda sig av för att uppnå detta är ett belöningssystem.Syftet med denna studie är att visa hur organisationer kan använda sig av sina belöningssystem för att skapa målkongruens i sina organisationshierarkier. Vi kommer att lyfta fram de fakta som vi anser är primära för att belöningssystemen skall kunna uppfylla detta kriterium. Vi kommer även att påvisa de faktorer som ett belöningssystem kan bidra till när det handlar om organisationens möjlighet att vara attraktiv på marknaden och genom detta kunna bli lönsam och i slutändan öppna dörrar för tillväxt.I denna studies analys presenterar vi det resultat vi åstadkommit efter de intervjuer vi genomfört.

Vi lever i ett informationssamhälle. Idag hittar vi fakta om vad som helst, var vi än är, genom de gigantiska och otroliga resurser som nås via ICT idag. Med ökad teknisk kapacitet har informationsinsamlingen ökat drastiskt i mängd. Hur vi lagrar data är dock mindre diskuterat. Det nya skifte som kommit fram i datalagring är en flytt från lokalt förvaltade servrar till lagring i molnet.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Vi ser ett problem som finns, att många drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera någonting som många inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehåll kan förstås och beskrivas i ett ämne som ingen gärna definierar.Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade på ett visst sätt, sett till form och innehåll. Vi har valt att vända oss till organisationer som i sin vardag möter många kriser. De frågeställningar vi vill svara på i studien är; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehåll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort.

I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Sjukskrivningarna har minskat de senaste åren, men långtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersättning har istället ökat. Därför är det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lägga fokus på rehabilitering och att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I Luleå kommun har man haft ett projekt där man arbetat med aktiv sjukskrivning.

En organisation är en arena för många människor där alla har olika synsätt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstår. Det finns forskning som menar att alla människor någon gång under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer i två olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De två organisationerna är ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrån ett ledningsperspektiv då vi anser att chefer är nyckelpersonerna för att hjälpa personalen med att nå fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt själva.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Undersökningens utgångspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab på taktisk nivå går att realisera, utan nämnvärd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett användbart försvar där riktlinjerna visar på att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer där fokus ligger på det nordiska samarbetet. Planering är den viktigaste faktorn vid all verksamhet och således en grundläggande faktor för ett väletablerat samarbete.Metoden som används i undersökningen är en teorikonsumerande metod, där en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgångspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jämförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara på frågeställningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen är att planeringsmodellerna inte är tillräckligt interoperabla med varandra för att i dagsläget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Denna uppsats handlar muslimskt konvertering bland unga vuxna i Sverige. Syftet är att undersöka vilka påverkansfaktorer som ligger bakom förekomsten av denna typ av konvertering. Genom att intervjua fyra konvertiter undersöks olika upplevelser, tankar och händelser i deras liv som kan ha bidragit till deras konvertering. Dessutom undersöks tillgången till information som en av de främsta förutsättningarna till att tidigare sekulära personer som rört sig i icke-religiösa miljöer genomgår en sådan omfattande livsstilsförändring som konvertering innebär. Denna information kan i många fall härledas till islamistiska organisationer och rörelser som medvetet riktar sig till yngre personer som lever i icke-muslimska länder.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del på det faktum att organisationer utvecklas och förändras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? Därvidlag har en undersökning utförts på ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus på organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en organisation, rollen som nyanställd samt de problem som de ställs inför baserat på det abstrakta ramverk som i många fall verkar sätta gränser för arbetet. Metoden som används är kvalitativ med ett etnografiskt angreppssätt.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det är svårt för organisationer att nå ut och behållakonsument relationer på grund av den stora konkurrensen. Många strategier bygger idag på attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta är svårt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer på bästa att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmärksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta få ökad kunskap om hur organisationer bättre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media användare som hölls på CampusVarberg.