Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

En hållbar samhällsutveckling beror på tre faktorer; naturen, människan och samhället. I dagens läge vill människan minimera de påfrestningarna som miljön och omgivningen utsätts för. Det är därför viktigt att se över hur resurserna utnyttjas. Ett bra exempel på detta är att befintliga trafikleder inom tätbebyggda städer byggs över, sådana projekt kallas överdäckningar. På detta sätt skapas både byggbar yta och negativa effekter av trafikleder minskas inom tätbebyggda områden.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.