Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity following the invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports. The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.

Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och kräldjursfaunans utbredning ochförekomst inom västra Järvafältets naturreservat och Barkarbyfältets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och kräldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden.En grod- och kräldjursinventering gjordes under våren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under våren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harockså tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en så riktig bild av grod- ochkräldjursfaunans förekomst som möjligt.Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och kräldjur som förväntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sällsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). Inomundersökningsområdet finns goda och varierande livsmiljöer för såväl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsättningar för att skapa bättre miljöer för groddjur genomatt anlägga småvatten samt att stärka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsområdet.Barkarbystaden och dess pågående utbyggnad kan komma att påverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra Säbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en positiv inverkan på grod- ochkräldjursfaunan om utförandet sker med hänsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp..

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolkuratorer på gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och våld och hur de förhåller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen består av tre övergripande frågeställningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/våld på enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/våld? Studien är genomförd under våren 2008 och baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer på fem gymnasieskolor i Göteborg.I vår analys av materialets två första frågeställningar har vi utgått från ett postkolonialt perspektiv där vi också använder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frågeställningen analyserar vi med hjälp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/våld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/våld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrån ett postkolonialistiskt perspektiv ett återkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige.I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den.

Denna uppsats är skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och är en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fått behov av ett autonomt sambandssystem som kan användas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer är satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagsläget inte klarar av att fylla.Den säkerhetspolitiska utvecklingen och en förändrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system är ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. Geostationära satelliter utgör då fortfarande det bästa valet med hänsyn till täckningsområde och driftsäkerhet. Operationsområdet styr vilken operatör man väljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delägande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Efter kalla kriget har den generella hotbilden ändrat karaktär. Stater och samarbetsorganisationeragerar olika mot de nya hoten. Avsikten med uppsatsen är att utifrån ett sjömaktsperspektiv undersökaoch diskutera hur utvecklingen av de svenska sjöstridskrafterna, särskilt internationella korvettstyrkan(IKS), förhåller sig till den hotbild och de samarbetsmönster som framträder idag. Följande frågorligger till grund för uppsatsen:1) Hur kan nya typer av hot hanteras inom sjöarenan?2) Vilka nya samarbetsmönster kan urskiljas inom sjöarenan och hur förhåller sig Sverige till dessa?3) I vilken mån är svenska sjöstridskrafter, särskilt korvettstyrkan, användbara i den nuvarandehotmiljön och i förhållande till de nya samarbetsmönster som kan urskiljas?Den teori som används är modellen sjökrigets metoder, som huvudsakligen grundar sig på amiral Alfred T Mahan och Sir Julian Corbetts teorier om hur att vinna krig till sjöss.Metoden är litteraturstudier, som omfattar: nya typer av hot, IKS, NATO operation Active Endeavouroch samarbetsorganisationer.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen.