Försvarsunderrättelsetjänsternas anpassning och förändring
IntelligenceMUSTFRAFOIFMVIntelligence communitySwedish IntelligenceFRAMUSTFOIFMVSUNDFörsvarsunderrättelseverksamhetUnderrättelsetjänst
Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige.I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den. Organisationens struktur är i fokus men lag och förordningar som styr verksamheten tas också upp.Analysen sker genom att först problematisera organisationen på en underrättelsetjänst(generell) för att sedan analysera den svenska underrättelseorganisationen med dessa frågeställningar. Inledningsvis analyseras det hur den var organiserad 1976, därefter den organisatoriska förändring som gjordes mellan 1976 och 2011, för att slutligen analysera år 2012:s organisation och dra slutsatser om denna utvecklig och dagens organisation.De slutsatser som drogs var att den svenska underrättelsetjänsten försöker vara anpassad efter dagens behov men att arv ifrån tidigare organisationen skapar en viss ostruktur och att vissa enheters placering och tillhörighet är svår att motivera.