The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study?s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The studyÂŽs central concept is room/place, participation and identity.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Bakgrund: Att vi blir allt Àldre innebÀr ocksÄ att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. DÄ det i dagslÀget inte finns nÄgot botemedel för sjukdomen blir det frÀmsta omvÄrdnadsmÄlet att minska lidande och öka livskvaliteten och vÀlbefinnandet för dessa personer. DÄ mÄnga med demenssjukdom bor pÄ vÄrdboenden blir det vÄrdpersonalens frÀmsta uppgift att skapa en bra vÄrdmiljö vilket innefattar en god vÄrdrelation. VÄrdrelationen Àr central i all god omvÄrdnad och det Àr viktigt att ha en förstÄelse för att den vÄrd som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjÀlpa eller stjÀlpa individen.Syfte: Att belysa vÄrdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor pÄ vÄrdboenden.Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts dÀr meningsbÀrande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier.Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vÄrdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett förÀldra- samt professionellt perspektiv Àr utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att fÄ kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts: Hur ser familjehemsförÀldrar och familjehemssekreterare pÄ de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter fÄr biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjÀlp för sin egen del och i sÄ fall hur?Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsförÀldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och Àr i hög grad delaktiga i den dagliga vÄrden av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjÀnsten.

Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat pĂ„ hur viktigt det Ă€r att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Att fĂ„ kĂ€nna sig nöjd med det arbete man utför Ă€r viktigt för de allra flesta. Syftet med studien var att undersöka den upplevda psykosociala arbetsmiljön för kuratorer inom allmĂ€npsykiatrin samt att undersöka om det finns skillnader mellan Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. OvanstĂ„ende sjukhus slogs samman 1999 och benĂ€mns med samlingsnamnet SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Undersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€t-undersökning dĂ€r samtliga kuratorer i urvalet fick en enkĂ€t.

Studiens syfte Àr att:Synliggöra tvÄ kommuners lÀrmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförÀndringen 2011 med fokus pÄ elevernas förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:o Vilka organisatoriska lÀrmiljöer har utarbetats för mÄlgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lÀrande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lÀrmiljöns utformning för studiens mÄlgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstÄ, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, MöllÄs & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstÄ utifrÄn sammanhanget (Aspers, 2013).I studie anvÀnds tvÄ olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benÀmns triangulering. Metoder som anvÀnts Àr observation och intervju, vilka ger förutsÀttningar att fÄ insyn i lÀrandemiljöns pÄverkan pÄ elevers förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.

HÀlsolitteracitet innebÀr patientens kognitiva förmÄga att förstÄ och tillÀmpa hÀlsoinformation. Enligt Hendersons omvÄrdnadsteori bör sjuksköterskan förstÄ och assistera nÀr patienten inte har tillrÀcklig motivation, kunskap eller styrka för att sjÀlvstÀndigt uppnÄ hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhÄllningssÀtt till hÀlsolitteracitet i bemötandet av patienter pÄ en vÄrdcentral. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor frÄn tre olika vÄrdcentraler intervjuades utifrÄn en intervjuguide med semi-strukturerade frÄgor.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.

I dagens stressiga och stÀndigt förÀnderliga arbetsliv Àr det av stor vikt att frÀmja en hÀlsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa och indikerar ocksÄ att det Àr vissa faktorer pÄ arbetsplatsen som Àr extra viktiga för arbetstrivsel och vÀlmÄende, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög sjÀlvuppskattad hÀlsa. Undersökningen gjordes med hjÀlp av 62 anstÀllda pÄ ett företag som placerat sig pÄ topp 10 listan över Sveriges bÀsta arbetsplatser 2013. Med hjÀlp av tvÄ sjÀlvuppskattningsenkÀter, SHIS & WEMS, mÀttes de anstÀlldas upplevda hÀlsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Uppsatsen behandlar musiklÀrares anvÀndning av, eller delaktighet i, Àmnesövergripande arbeten i Är 6?9 i grundskolan. Studien utfördes under lÀsÄret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det Àr som pÄverkar en musiklÀrare att arbeta Àmnesövergripande eller inte. Metoden som tillÀmpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.