Syftet med denna studie Àr att undersöka ett friskvÄrdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. FriskvÄrdsprojektet ?Det friska företaget? startades Är 2004 som ett koncept för att lansera friskvÄrd. Syftet och forskningsfrÄgan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestÄende av slumpmÀssigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med tolkning som metod utifrÄn en abduktiv ansats.

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Inledning: Att bli förÀlder ses ofta som en naturlig sak, dÀr allt gÄr som det ska och ett friskt barn föds. För vissa förÀldrar Àr verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som krÀver vÄrd. Bakgrund: Varje Är föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvÄrd. Alla barn har rÀtt till att ha sina förÀldrar hos sig nÀr de vÄrdas pÄ sjukhus.

Denna studie berör omrÄdena participatory design, speldesign samt idégenerering och syftar till att undersöka hur spelföretag interagerar med sina slutanvÀndare vid speldesign samt om participatory design kan anvÀndas i speldesign för att frÀmja kÀnslor av delaktighet och Àgandeskap. Studien har genomförts med intervjuer och undersökningar i form av en analys av fyra svenska spelföretags hemsidor och sociala medier för att se pÄ deras interaktion med sina slutanvÀndare vid speldesign, samt en participatory designworkshop. Resultaten frÄn litteraturstudien och workshopen visar pÄ att participatory design kan anvÀndas för att frÀmja kÀnslor av delaktighet och Àgandeskap hos deltagarna. Vidare visar undersökningen av de svenska spelföretagen att interaktionen med sina slutanvÀndare över lag Àr lÄg. De slutsatser som studien visar pÄ Àr att genom att erbjuda sina anvÀndare möjligheten att bli delaktiga och att interagera med spelföretaget sÄ fÄr man en aktiv och stimulerande miljö vilken gynnar bÄde spelföretaget och deras slutanvÀndare. Vad gÀller participatory design sÄ visar studien att det Àr ett förhÄllningssÀtt som gÄr att anvÀnda inom speldesign. Vidare sÄ visar det ocksÄ sig att, om behovet för att vÀlja ut mellan flera olika metoder och tekniker inom participatory design uppstÄr, sÄ Àr ett ramverk ett mycket anvÀndbart och hjÀlpsamt verktyg..

Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas pÄ intensivvÄrdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrÀmmande minne för patienterna. Idag Àr dessa patienter mindre sederade och mer vaknaÀn tidigare, vilket stÀller högre krav pÄ sjuksköterskans förmÄga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvÄrd som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans ÄtgÀrder för att underlÀtta kommunikation. Efter genomgÄngen analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner prÀglades av; skrÀck, rÀdsla, förvirring, osÀkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital.

Att kunna trÀna effektivt till ett avgörande prov Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Denna uppsats har Àgnats Ät möjligheten till sjÀlvstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjÀlpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jÀmförs tvÄ olika typer av studiemateri-al, dÀr den ena (analog) representerar det som anvÀnds för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och trÀna pÄ egen hand via sjÀlvstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass vÀl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis hÄller den digitala sjÀlvstudiemetoden en relativt bra standard.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen vÀrlden omkring dem. VÄrt syfte med studien Àr att förstÄ hur personalen pÄ förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö pÄ deras avdelning med fokus pÄ barns delaktighet, inflytande, samspel och samlÀrande. Vi valde utifrÄn vÄrt syfte att anvÀnda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Tiden för omhÀndertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter gÄr istÀllet i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvÄrdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vÄrdmodellen trÀffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sÀllan denna möjlighet. DÀrför Àr det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbÀttra vÄrdkvalitén.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner pÄ integrering? Integrerade sprÄkavdelningar ? ett förÀldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the ParentŽs Point of view.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.