Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

Studiens problemomrÄde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleÄldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som Àr ett viktigt, men kÀnslomÀssigt tungt, som ingÄri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ förskolor tar vi reda pÄ hur pedagoger gÄr tillvÀga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa eller nÀr ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmÀla till socialtjÀnsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svÄrigheter att anmÀla nÀr ett barn far illa.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Barn med funktionshinder Àr ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger pÄ multidisciplinÀrt teamarbete och idag Àr utgÄngspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsÀtt. Detta innebÀr att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets förÀldrar samt hela det nÀtverk som finns runt barnet. FörÀldrar till barn med funktionshinder Àr ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen fÄr. Syftet med denna studie Àr att belysa förÀldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Syfte med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade förÀldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvÄrdenoch frivilliga organisationer för att frÀmja kontakten. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur barnupplever att ha frihetsberövade förÀldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade förÀldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden för att frÀmjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade förÀldrar. VÄr metod i studien Àr kvalitativdÄ vi gjort en litteraturgenomgÄng och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information frÄn kriminalvÄrden via e-post. VÄr teoretiska utgÄngspunkt föratt analysera studiens resultat Àr samverkansteori. VÄrt resultat pekar pÄ att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden i syfte att frÀmja barns kontaktmed frihetsberövade förÀldrar i liten skala.

Syftet med detta arbete Àr att utforma ett material dÀr matematikundervisningens mÄl och arbetssÀtt tydliggörs för förÀldrarna; detta för att förÀldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och dÀrmed pÄverka sina barn positivt. Vi har pÄ tvÄ skolor i södra Sverige genomfört en enkÀtundersökning med 49 elever i skolÄr 4 och deras förÀldrar. Undersökningen visar att förÀldrar inte Àr insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mÄl och arbetssÀtt samt hur de kan hjÀlpa sina barns matematik-inlÀrning. Denna information vill de ha i form av brev och trÀffar. Vi har utformat ett material för hur informationstrÀff och ?brev kan lÀggas upp och vad de kan innehÄlla.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Den hÀr studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svÄrigheter.  Studiens syfte Àr att undersöka vad tre förskollÀrare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn Àr de som syns om mÀrks mest och har dÀrför en tendens till att fÄ lÀrarens uppmÀrksamhet mer Àn de inÄtvÀnda barnen. Barn med koncentrationssvÄrigheter behöver en miljö dÀr det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.