Bakgrund: I den sociala leken anvÀnder barnen sig av olika förhÄllningssÀtt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som Àven kan prÀglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap Àr delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. DÀrför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken pÄ förskolan.Metod: Vi har anvÀnt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vÄr undersökning har vi anvÀnt observationer som forskningsmetod.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ ökad förstÄelse för hur delaktiga svenska förÀldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med förÀldrar (N =14) till barn mellan 6-8 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus pÄ samvaro och delaktighet vilket kunde pÄverka hur informanterna sÄg pÄ meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsÀttningar men Àven pÄ barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansÄg sig lida av tidsbrist vilket negativt pÄverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

BakgrundCerebral pares a?r ett samlingsnamn fo?r hja?rnskador pa? den omogna hja?rnan som kan uppsta? under fosterlivet, i samband med fo?rlossningen eller under spa?dbarnsperioden fram till tva? a?rs a?lder. Da? den omogna hja?rnan har en fo?rma?ga att till viss del kompensera fo?r skadade delar och da?r det a?r stor skillnad fra?n fall till fall, kan det vara sva?rt att tidigt sta?lla diagnosen Cerebral Pares. Fo?r fo?ra?ldrarna kan det inneba?ra en la?ng process fram till beskedet, da?r stor ovisshet ra?der.

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Synen pÄ barn med utvecklingsförsening har förÀndrats genom tiderna, frÄn att ha ansetts av samhÀllet vara obildbara till att fÄ rÀtt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till sÀrförskolor, idag har de rÀtt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats Àr att belysa förskollÀrares arbete med och förhÄllningssÀtt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollÀrarna anser om sina fÀrdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rÀtt till det stöd de behöver. DÀrav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollÀrarna pÄ resurserna?Genom en kvantitativ enkÀtundersökning som 52 förskollÀrare frÄn Ätta förskolor deltog i har vi fÄtt en bild av vad dessa förskollÀrare har för tankar om barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.Resultatet av vÄr undersökning visar att det Àr vanligt att förskollÀrarna har barn med utvecklingsförsening pÄ förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns lÀsförstÄelse under senare Är har minskat. I litteraturen har vi lÀstom hur pedagoger kan anvÀnda sig av olika stödstrukturer för att hjÀlpa barnen till bÀttreförstÄelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvÀrld Àr beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sÀtt att fÄ tadel av deras förestÀllningsvÀrldar.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rÀdsla ochensamhet ur innehÄllet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet anvÀndes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeÄtta intervjuer pÄ barn i förskoleklass i tvÄ kommuner.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan pÄ barn vilket blev vÄr utgÄngspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad tvÄ pedagoger och en psykolog berÀttar om krigets inverkan pÄ traumatiserade barn frÄn krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan pÄverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har Àven valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar pÄ hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn frÄn krig.

Studien grundar sin handling pÄ syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka pÄ vilka bevekelsegrunder förÀldrar vÀljer att placera sina barn i fristÄende skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom bÄde enkÀter och intervjuer har anvÀnts. Valet av skola dÀr undersökningen har Àgt rum gjordes utifrÄn ett stratifierat urval, det vill sÀga ett slumpmÀssigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjÀlp av ett subjektivt urval. NÀr det gÀller intervjuerna, anvÀndes semistrukturerade intervjuer, det Àr intervjuer dÀr respondenterna kan tala fritt om den stÀllda frÄgan.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolÄr. HuvudfrÄgan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolÄr..

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..