Barn som bevittnat vÄld mot en nÀra anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige vÄld i familjen. Enligt socialtjÀnsten Àr dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gÀllande misshandlade kvinnor har framkommit att mÄnga barn varit nÀrvarande nÀr misshandeln skett. Det har Àven visat sig att mönstret upprepat sig nÀr barnen vuxit upp och sjÀlva fÄr relationer.

BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Bakgrund: Depression Àr en folkhÀlsosjukdom som berÀknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom mÀnniskor i den depressiva personens nÀrhet med all sannolikhet pÄverkas av sjukdomen Àr det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förÀlder torde dÀrför vara en viktig grupp att ta hÀnsyn till dÄ dessa har svÄrt att visa sina kÀnslor utifrÄn upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förÀlder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av Ätta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer dÀr förÀldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. VÄrt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan pÄverkas av att leva i en utsatt miljö dÀr förÀldrarnas förmÄga att tillgodose barns behov Àr bristfÀllig. VÄrt resultat visar att barn pÄverkas bÄde fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö dÀr det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, dÄ förÀldrarnas möjlighet att se sina barns behov Àr liten och förÀldraförmÄgan Àr bristfÀllig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen kÀnner sig exkluderade och osynliga, bÄde frÄn sina förÀldrar, men Àven frÄn samhÀllet dÀr professionella inte lyckas genomskÄda ett pÄgÄende missbruk inom familjen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av tvÄ milliliter 30 % glukos har nÄgon smÀrtlindrande effekt vid vaccination mot mÀssling, pÄssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 mÄnader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavÄrdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavÄrdcentral (kontrollgrupp) för en 18-mÄnaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mÀttes skriktid samt förÀldrarnas upplevelse av barnets smÀrta.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Denna uppsats undersöker hur tÀtt svenskar vÀljer att föda sina barn och om detta har förÀndrats över tiden. Vi granskar hur tÀtheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt Àven mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar ocksÄ pÄ om Àldre mÀn och kvinnor föder sina barn tÀtare Àn yngre. De data som anvÀnds Àr ett register med samtliga svenskfödda mÀn och kvinnor som fÄtt barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tÀtheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska ÄtgÀrder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lÄgkonjunktur, för att sedan pÄ nytt gÄ nedÄt under 2000-talet.

BAKGRUND:Att kÀnna trygghet samt att vÄga visa sina kÀnslor och kunna sÀtta ord pÄ dem Àr viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lÀr barnen att samtala om kÀnslor som till exempel rÀdslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakÀnsla Àven nÀr de blir Àldre. Som pedagog Àr det viktigt att ha kunskap om vilka rÀdslor somkan finnas vid olika Äldrar och hur barnen gör vid rÀdsla. I lÀroplanen för förskolan stÄr detbland annat att barn ska kunna kÀnna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina kÀnslor.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad pojkar och flickor i Äldern 3-5 Är Àr rÀdda för och vad de görvid rÀdsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökningsgrupp har barn iÄldrarna 3-5 Är frÄn tvÄ olika förskolor ingÄtt.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rÀdslor som fanns hos barnen i dessa Äldrar ochhur de gjorde vid rÀdsla.

Att som barn leva i skuggan av flaskan dÀr ens förÀldrar missbrukar alkohol kan leda till svÄrigheter för barnen. HÀr kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att nÄgon uppmÀrksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har ocksÄ en skyldighet att kontakta socialförvaltningen nÀr de misstÀnker att ett barn inte mÄr bra pÄ grund av sina förÀldrars missbruk.VÄrt syfte var att undersöka hur förskolan gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer nÄgot samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan pÄverkas av sina förÀldrars missbruk. För att nÄ vÄrt resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet av vÄr undersökning visade att förskolorna inte hade nÄgot tydligt utarbetat sÀtt för att hjÀlpa barn till alkoholmissbrukare.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.