Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Man ska lÄta barn skriva tidigt och erbjuda barnen skrivsituationer som kÀnns meningsfulla och roliga. Det Àr Àven viktigt att barnen fÄr skriva mycket och att de fÄr skriva utifrÄn sin förmÄga och sina egna erfarenheter. HöglÀsning kan stimulera barnen pÄ ett bra sÀtt och inspirera till den fria skrivningen. I detta fall kan folksagor vara bra att anvÀnda sig avutifrÄn deras tydliga struktur och fantasifulla innehÄll. Syftet med vÄr undersökning var att studera hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen Àr kvalitativ.

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka förskolebarns förestÀllningar om jordens form samt var/hur mÀnniskan bor pÄ jorden och metoden som anvÀnts för att uppnÄ syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i Äldern fem Är. Tidigare forskning inom omrÄdet finns, dock Àr de grundade pÄ intervjuer och studier av nÄgot Àldre barn.Barn formar utifrÄn sina erfarenheter egna förestÀllningar och dessa hjÀlper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. FörestÀllningarna Àr i dessa unga Är oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ÀndÄ har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfÀriska form samt var/hur mÀnniskan kan bo pÄ jorden. Barnen har mÄnga begrepp och förestÀllningar, dock Ànnu inte helt fast förankrad.Nyckelord: Förskolebarns förestÀllningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap..

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Övervikt bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem i Sverige. Distriktssköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rd ska arbeta utifrĂ„n ett folkhĂ€lsoperspektiv och se familjen utifrĂ„n ett holistiskt perspektiv. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att inom barnhĂ€lsovĂ„rden möta barn med övervikt och deras familjer. Åtta distriktssköterskor i Norrbotten intervjuades och en manifest innehĂ„llsanalys gjordes som resulterade i fyra kategorier; Att samtalet kring övervikt Ă€r kĂ€nsligt och svĂ„rt, Att fĂ„ hjĂ€lp av att anvĂ€nda verktyg för att utreda och diskutera, Att hjĂ€lpa familjen att Ă€ndra sina levnadsvanor, Uppföljning Ă€r nödvĂ€ndigt för att nĂ„ resultat. Resultatet visade att det var kĂ€nsligt att prata om övervikt med förĂ€ldrarna.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av Àtstörningar hos barn och ungdomar konstateras att förÀldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta förÀldrar till barn och ungdomar med Àtstörning inom olika vÄrdinstanser och vÄrdformer och för att kunna ge stöd och god omvÄrdnad med familjen i fokus, Àr det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos förÀldrar, av att leva med och/eller vÄrda barn/ungdom med Àtstörning.Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vÄrda barn/ungdom, med diagnostiserad Àtstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrÄn nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: FörÀldrar upplevde social isolering, förÀndringar i vardagslivet samt svÄrigheter att förhÄlla sig till Àtstörningen. För mÄnga var den kÀnslomÀssiga bördan tung och kÀnslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hÀlsa lidande till följd av sjukdomen.