Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett elektroniskt hjÀlpmedel som hjÀlper barn som föds döva eller med grav hörselnedsÀttning till förmÄga att höra och dÀrmed uppfatta talat sprÄk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och begrÀnsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrÄn ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie Àr en tvÄ-Ärs uppföljningsstudie dÀr syftet var att studera utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes Àven icke-sprÄklig receptiv prosodisk förmÄga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 Är. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, dÀr sex av dessa barn var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Uppsatsen har klarlagt förÀlderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rÀtt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har Àven undersökts hur begreppet förÀldraansvar vÀrderats av domstolen nÀr barn har en funktionsnedsÀttning. Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv del dÀr gÀllande rÀtt har utretts. DÀrefter följer en undersökning av domar frÄn kammarrÀtten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamheten i förskolan förhÄller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt Àr att undersöka hur pedagoger, förÀldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken Àr Àven att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och förÀldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svÄrigheter som uppstÄr i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla Àr vÀlkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell lÀggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna pÄ förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten sÄ alla kan vara med.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.