BAKGRUND: Matematik Àr ett viktigt Àmne och har en central roll i vÄr vardag. Barn möter tidigt rÀknesÀttet division i problemlösningssituationer och intressant Àr att se hur de resonerar nÀr de stÀlls inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna pÄ om det gÄr att urskilja variation mellan barns sÀtt att lösa problem genom att tilldela dem nÄgra divisionsproblem och i grupp lÄta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien Àr att urskilja variation i barnens olika sÀtt att lösa nÄgra matematiska problem. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika lösningssÀtt beskriver barnen? GÄr det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt gÄr det att urskilja ett ökat lÀrande nÀr barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har observerat och intervjuat barn bÄde enskilt och i grupper om tre, nÀr de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehÄllande rÀknesÀttet division.

Dilemmat var om begÄvade barn fÄr de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begÄvning och begÄvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begÄvning och begÄvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi anvÀnde oss av för att uppnÄ syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.

Jag vill genom mitt examensarbete berÀtta om hur adoptivbarn och adoptivförÀldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation nÀr de börjar pÄ förskolan. Jag kommer Àven att berÀtta om min egen erfarenhet och kunskap utifrÄn att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en förelÀsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förÀlder till ett adopterat barn som gÄr i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fÄtt en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivförÀldrar kan stÀllas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det Àr med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

Ett av mÄlen för svensk familjepolitik Àr att utjÀmna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsÀkringen. Inom familjeförsÀkringen hittas segmentet för den tillfÀlliga förÀldrapenningen och i denna, ersÀttningen för vÄrd av sjukt barn. TvÄ modeller, med olika antal variabler, anvÀnds för att ÄskÄdliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kÀrnfamilj och andel nettodagar mÀn tar ut för vÄrd av sjukt barn. Resultatet pÄvisar att uttaget av nettodagar könen emellan Àr jÀmnare fördelat inom gruppen traditionell kÀrnfamilj Àn för den totala gruppen förÀldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i Äldern ett till elva Är inom den traditionella kÀrnfamiljen..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angÄende flersprÄkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har Àgt rum i tvÄ olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flersprÄkighet Àr viktigt för barn. Dock Àr informanterna oense angÄende modersmÄlsstödet, men vÀldigt ense att det inte finns nÄgra nackdelar för barnets utveckling..

?Det Àr dÄlig uppfostran? Àr ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrÄn ett förÀldraperspektiv hur förÀldrarnas tillvaro pÄverkats utav en ADHD-diagnos pÄ deras barn. Syftet med studien Àr att försöka hitta en förstÄelse kring hur detta pÄverkar familjelivet men framförallt förÀldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data.Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid insamling av data för denna studie.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger Àr i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgÄr ifrÄn Àr Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjÀlp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

Barn till missbrukare sÀgs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svÄra situation. Det Àr viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet fÄr hjÀlp att hitta andra vÀgar att lösa sin svÄra situation pÄ. Att ha förstÄelse och kunskap om hur det Àr att vara barn i en familj dÀr nÄgon av förÀldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk Àr en nödvÀndig förutsÀttning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan pÄverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr den huvudsakliga undersökningspopulationen bestÄtt av förÀldrar till barn som har missbruksproblem i sin nÀrhet.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.