Även om pappor Ă€r underrepresenterade i forskning om förĂ€ldraskap (Pleck, 2012), Ă€r det ett kunskapsomrĂ„de som vĂ€xer (Plantin, 2001). En kĂ€nslomĂ€ssig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, dĂ€rför har vi undersökt hur pappor talar om kĂ€nslor med frĂ„gestĂ€llningarna: Hur förstĂ„r papporna de respektive kĂ€nslorna nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita förestĂ€llningar framtrĂ€der nĂ€r informanterna talar om att visa kĂ€nslor nĂ€r de Ă€r tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i Ă„ldrarna 3-12 Ă„r. UtifrĂ„n diskurspsykologisk metod framtrĂ€dde olika sĂ€tt att förstĂ„ glĂ€dje och kĂ€rlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vĂ„r utgĂ„ngspunkt att kĂ€nslor produceras för och under specifika tillfĂ€llen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell förestĂ€llning om att visa kĂ€nslor efter barnens behov.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna förÀldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar pÄförÀldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. FörÀldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn pÄ dopet som religiös handling och fokuserar istÀlletpÄ religion.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Ett vÀl utforskat omrÄde inom sociologin Àr hur förÀldrar pÄverkar sina barn. FÄ studier har dock gjorts pÄ hur barn i sin tur kan pÄverka sina förÀldrar, dÀrmed behandlar denna studie ett outforskat omrÄde. HÀlsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförÀndringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hÀlsoeffekter pÄ barnet uppger vissa av förÀldrarna att Àven deras hÀlsa har förbÀttrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur barn indirekt kan pÄverka sina förÀldrars upplevda hÀlsa positivt genom att vara deltagare i en hÀlsofrÀmjande verksamhet.

Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svÄraste Àrenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första sÄ kan inte barnet sjÀlv ta tillvara sina intressen utan mÄste lita till sina stÀllföretrÀdande. För det andra sÄ mÄste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rÀttsfigurer. Men svÄrigheterna beror ocksÄ pÄ att det mÄste finnas tillrÀcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gÄ till vÀga juridiskt. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rÀttsliga hanteringen gÄr till.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera förĂ€ldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som Ă€r bĂ€st pĂ„ att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara pĂ„ sin vakt samt att acceptera att det Ă€r som det Ă€r. FörĂ€ldrarna fann tillfredstĂ€llelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förstĂ„else och stöd. Den tidskrĂ€vande omvĂ„rdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering pĂ„ grund av att förĂ€ldrarna ville skydda sina barn.

BakgrundI den fria leken kommunicerar smÄ barn med varandra genom olika kommunikationssÀtt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsÀtter att barn har en förstÄelse för andra barns sÀtt att kommunicera. Bland annat kommunicerar smÄ barn med hjÀlp av verbal och icke verbal kommunikation. NÀr yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina kÀnslor och tankar med hjÀlp av kroppssprÄk sÄsom beröring och imitation. SmÄ barn anvÀnder Àven ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka smÄ barns kommunikation i den fria leken pÄ förskolan.MetodI studien anvÀnds observationer i form av löpande protokoll.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

ÖvervĂ€gande delen av forskning kring socialtjĂ€nstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller förĂ€ldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte pĂ„trĂ€ffats forskning riktad mot förĂ€ldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex förĂ€ldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjĂ€nsten och olika vĂ„rdgivare sĂ„som familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys pĂ„ narrativ bas, visar att förĂ€ldrarna Ă€r i stora drag nöjda med det samarbete som pĂ„gĂ„r gĂ€llande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. FörĂ€ldrarna har dock dĂ€rmed inte avsagt sig förĂ€ldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet betrĂ€ffande sina barn. Studien tar ocksĂ„ fĂ€ste pĂ„ anknytningsteorin bĂ„de ur barnet och förĂ€lderns synvinkel gĂ€llande fortsatt relation.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lÀrande mellan barn pÄ ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger pÄ ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, dÀr det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. UtifrÄn barns och pedagogers uppfattningar kring lÀrande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lÀrande pÄ arenan fritidshem:LÀrande mellan barn utifrÄn vad man bör och inte bör göra, visade att lÀrandet mellan barnen kretsade kring regler. LÀrande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lÀrande mellan barnen.