En svÄrt sjuk mÀnniska fÄr hjÀlp med att lindra och bota det kroppsliga men ofta Àr det svÄrt som patient att fÄ hjÀlp med att vÄrda det psykiska, sjÀlsliga och det vardagliga livet. En patient som inte kÀnner sig sedd eller hörd upplever maktlöshet och detta lidande kan lindras genom bekrÀftelse och respekt. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om patienter har ett behov av internetbaserat psykosocialt stöd och hur sjuksköterskan kan tillmötesgÄ dessa behov. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar som Àr sökta i databasen Cinahl. Resultatet visar att patienter upplever att det Àr positivt att kunna logga in pÄ datorn nÀr som helst pÄ dygnet och kunna finna nÄgon annan i samma situation.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Psykisk ohÀlsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anstÀllde Äsamkar annan pÄ grund av sitt hÀlsotillstÄnd. Syftet med detta arbete Àr att utreda nÀr en arbetsgivare fÄr sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av dennas psykiska ohÀlsa. MÄlet Àr Àven att utreda begreppet psykisk ohÀlsa samt undersöka vem som bÀr rehabiliteringsansvaret nÀr en anstÀlld utsÀtts för psykisk ohÀlsa. Arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohÀlsa. För att ge lÀsaren en överblick rörande de allmÀnna bestÀmmelserna kring uppsÀgningar berör författaren Àven uppsÀgningar med anledning av arbetsbrist och personliga skÀl.

Det hĂ€r Ă€r en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rĂ€ttviserörelsen och synen pĂ„ hur demokratiska beslut i allmĂ€nhet bör fattas. Individer inom den globala rĂ€ttviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, dĂ„ rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strĂ€var efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgĂ„ngspunkter nĂ€r det gĂ€ller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande gĂ„r att skilja Ă„t teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ vid en överföring av ett styrinstrument, innehÄllande Key Performance Indicators, frÄn en organisation till en annan i samband med förvÀrv. Uppsatsen utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag i kemibranschen. I vÄr fallstudie anvÀnder vi ett abduktivt angreppssÀtt och en kvalitativ metod. I den teoretiska referensramen utgÄr vi ifrÄn teorierna om The Balanced Scorecard och Key Performance Indicators. Empiriinsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer..

Att lyckas med att locka anvÀndare till en webbplats Àr en sak enligt Nielsen (2001), men att fÄ besökarna att Äterkomma gÄng pÄ gÄng Àr en annan. Det gÀller att webbplatsens utformning Àr sÄdan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nÄ sina mÄl pÄ ett enkelt sÀtt. Det Àr detta som Àr grunden för anvÀndbarhet. Genom att göra en undersökning pÄ en Internetbanks webbplats har vi visat pÄ vilka anvÀndbarhetsproblem som kan uppstÄ. Vi har Àven undersökt om anvÀndarna av en webbplats med privat och kÀnslig information har sÀrskilda krav pÄ anvÀndbarhet.

Syftet med uppsatsen var att analysera konkurrensen pÄ den svenska elproduktionsmarknaden. Den svenska elproduktionsmarknaden antogs ha en kvantitetssÀttande Stackelberg-ledare. Conjectural variations anvÀndes för att identifiera det ledande företagets marknadskraft. Uppsatsen behandlar tidsperioden 1996-2002. De dragna slutsatserna Àr baserade pÄ kvantitativa berÀkningar.

MÄnga företag vÀljer idag att avyttra och sÀlja enheter som ligger för lÄngt ifrÄn deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, dÀr mÄnga olika aktörer Àr inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad mÄste samarbeta med andra aktörer, i sÄ kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering Àr det inte ovanligt att enheter dessutom sÀljs till verksamheter i andra lÀnder, dÀr samarbete mellan parter forsÀtter. Ekonomistyrning över organisationens egna grÀnser blir dÀrmed allt viktigare.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka införandet av nÀtnyttomodellen för kontroll av nÀtavgifter för el och undersöka vilka övergÄngseffekter och styreffekter som existerar och som kan leda till feloptimering samt att studera nivÄn pÄ avgifterna enligt regleringen. Det övergripande syftet Àr att analysera om effekterna med nÀtnyttomodellen uppnÄr de mÄl som efterstrÀvas. Metod: NÀtnyttomodellen har analyserats utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med grund frÀmst i kostnadskalkylering och nationalekonomisk teori om reglering och naturliga monopol. För att tydligare belysa problematiken har vissa kapitalkostnadsberÀkningar utförts. Ytterligare ett perspektiv har varit att analysera nÀtnyttomodellen ifrÄn intressenternas synvinkel genom att intervjuer har gjorts med företrÀdare för elnÀtsindustrin, konsumenter, och Statens Energimyndighet samt med konsulter som varit delaktiga i utvecklandet av nÀtnyttomodellen.