svensk rÀtt gÀller principen om avtalets subjektiva begrÀnsning som huvudregel, vilken innebÀr att ett avtal endast kan skapa rÀttigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg frÄn principen. I vissa specialregleringar har en part rÀtt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har Àven gjorts avsteg frÄn principen i rÀttspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet Är 1986 att undantag kan göras frÄn principen under vissa specifika förutsÀttningar.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som anvÀnds pÄ skola XX. Jag ville ta reda pÄ hur skola XX arbetar med lÀsinlÀrningsmodellen för att förebygga lÀsinlÀrningsproblem hos elever i förskoleklass och Ärskurs 1. För att undersöka skola XX lÀsinlÀrningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som anvÀndes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den lÀsinlÀrningsmodell som skola XX anvÀnder verkligen fokuserar pÄ den tidiga lÀsinlÀrningen. Insatserna som modellen fokuserar pÄ Àr att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter genom systematiskt arbete med att utveckla sprÄklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga lÀsinlÀrningen i Ärskurs 1.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Dublinförordningen Àr en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig pÄ principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som föresprÄkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hÀnsyn till begreppet barnets bÀsta. Uppsatsens syfte Àr att problematiserar förhÄllandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har tvÄ övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsföresprÄkarna respektive sistalandsföresprÄkarna. Diskurserna som Äterfinns i förslaget speglar tvÄ alternativa sÀtt att se pÄ ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera vad begreppet rÀttvisande bild av goodwill innebÀr, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan fÄ för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder Àven hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsÀttet kommer att leda till en mer rÀttvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsomrÄdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 Àr att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.