Sök:

Redovisning av goodwill - Hur svensk redovisning kan komma att påverkas av revideringen av IAS 22


Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att analysera vad begreppet rättvisande bild av goodwill innebär, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan få för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder även hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsättet kommer att leda till en mer rättvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsområdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 är att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas. Detta beror på att man har olika uppfattningar om vad begreppet goodwill representerar. Vi har kommit fram till att den nya principen kommer att leda till en mer rättvisande bild under förutsättning att det utformas tydliga modeller för hur man skall gå tillväga. Med rättvisande bild menar vi att goodwill redovisas på ett sådant sätt att det återspeglar dess livslängd. Eftersom goodwill utgör det oidentifierbara i ett företag vid ett förvärv är det svårt att i förväg bestämma dess värde och därför anser vi att det är mer rättvisande att göra nedskrivningar än årliga avskrivningar. Att man gör nedskrivningar innebär också att värdet på goodwill endast kommer att minska då det verkligen är förbrukat. De som ställer sig negativa till principen anser att den ger för mycket utrymme till bedömningar, vilket vi också tror kan minskas genom tydliga modeller för hur man skall gå tillväga. Det är främst stabila företag med jämn vinstutveckling som kommer att gynnas av den nya principen då de kan undvika nedskrivningar genom att behålla värdet på goodwill. Unga företag på tillväxt kan komma att bli tvungna att skriva ned stora goodwillposter, eftersom de ofta har svängiga resultat, som de sedan inte får lov att föra tillbaka. Detta borde dock drabba dem redan idag då man kombinerar avskrivningar med nedskrivningar, skillnaden är att nedskrivningskontrollerna blir mer specifika. Förutom ovan nämnda fördelar kommer en stor fördel att uppnås när det blir möjligt att jämföra årsredovisningar som är upprättade enligt IAS med årsredovisningar som är upprättade enligt US-GAAP.

Författare

Jenny Larsson Kristina Wetterberg

Lärosäte och institution

Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..