Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt. I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning. Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Denna magisteruppsats utreder den mervÀrdesskatterÀttsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att hitta den mervÀrdesskatterÀttsliga grÀnsdragningen mellan tillhandhÄllande av varor och tillhandahÄllande av tjÀnster. För att finna denna grÀnsdragning har jag tittat pÄ gÀllande lagstiftning, rÀttspraxis och de principer som gÀller för mervÀrdesskatt. Grunden för analysen Àr det sjÀtte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hÀnvisningar till den svenska lagen att göras.Problemet med monteringsleveranser uppstÄr vid faststÀllandet av platsen för tillhandahÄllandet och beskattningskonsekvenserna som följer dÀrav. Platsen för tillhandhÄllandet beror i monteringsleveransfallet pÄ om detta sammankopplade tillhandahÄllande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahÄllande av vara eller tillhandahÄllande av tjÀnst.

Uppsatsen redogör för förhÄllandet mellan Taiwan och Kina, den sÄ kallade "relationen över sundet", och koncentrerar sig pÄ Ären 2000-2008 dÄ Chen Shui-bian varit öns president. Chen anser Taiwan som ett suverÀnt, sjÀlvstÀndigt land, medan Kina anser att Taiwan borde acceptera "ett-Kina" principen, som innebÀr att Taiwan Àr en del av Kina. Uppsatsen undersöker om, och i sÄ fall hur, Chens tid som president har inneburit förÀndringar i relationen över sundet..

Uppgiften vi fick var att designa en mĂ€tutrustning för vibrationsmĂ€tning i en fordonshytt, utrustningen ska samla in mĂ€tdata och via USB skicka datat till LabView. Systemet bestĂ„r av: • Givare, accelerometrar. • Signalanpassning, filtrering och förstĂ€rkning. • A/D-omvandling, 22 bitars upplösning. • Inteface mellan A/D-omvandlare och mikrokontroller.

Skattesituationen i Ryssland har varit ett omdiskuterat Àmne de senaste Ären. Anledningen Àr tillkomsten av ett nytt kapitel i skattebalken som reglerar bolagsskatt. Situationen, dÀr investerare inte kÀnner trygghet och förtroende till landets skattepolitik, tycks ha skrÀmt ivÀg bÄde utlÀndska och inhemska investerare. Bolagsskatten stÄr i fokus nÀr investerare tar beslut huruvida de skall investera i landet eller inte. Syftet med denna uppsats Àr att kortfattat beskriva den ryska bolagsskatten, dess struktur och tillÀmpning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Östersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.

Principen om fullt skadestÄnd utgör utgÄngspunkten vad gÀller berÀkning av skadestÄnd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestÄnds omfattning begrÀnsas dock pÄ olika sÀtt genom olika skadestÄndsbegrÀnsande metoder.NÄgra skadestÄndsbegrÀnsande metoder som gÀller enligt dispositiv rÀtt Àr adekvanslÀran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sÄdana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilken eller vilka av de nÀmnda skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst kan anses motsvara mÄlen med att skadestÄndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begrÀnsas.Den av Jan Hellner anförda mÄlanalysen anvÀnds för att identifiera de i rÀttskÀllorna nedlagda ultimÀra mÄlen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadestÄndsskyldighet ska begrÀnsas. De identifierade ultimÀra mÄlen utgörs av ett mÄl om att uppnÄ en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mÄl om att Ästadkomma jÀmstÀlldhet mellan avtalsparter samt ett mÄl om att efterstrÀva största möjliga rÀttssÀkerhet.Den av de analyserade skadestÄndsbegrÀnsande metoderna som bÀst motsvarar de identifierade ultimÀra mÄlen Àr förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln Àr den metod som bÀst motsvarar de ultimÀra mÄlen har i grund och botten att göra med att metoden Àr den av de analyserade metoderna som begrÀnsar en avtalsparts skadestÄndsskyldighet i störst omfattning..

Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.