OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

Regelverket för offentlig upphandling hÄller för nÀrvarande pÄ att förÀndras. Det Àr direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförÀndring Àr att omvÀrlden har förÀndrats, vilket innebÀr att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling Àr nödvÀndiga. Bland de nyheter som Äterfinns i direktiven Äterfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den sÄ kallade konkurrensprÀglade dialogen. Förfarandet Àr avsett att tillÀmpas vid situationer dÄ det inte Àr möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krÀvs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Östersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.

Traditionsprincipen, det vill sÀga ett krav pÄ besittningsförÀndring för uppnÄende av borgenÀrsskydd, har lÀnge varit en central del av svensk sakrÀtt. Denna princip har under lÄng tid varit flitigt diskuterad, bÄde försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet pÄ tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin stÀllning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lÀmnas genom en utredning senare i Är finns tecken pÄ att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag Àr nÀmligen att lÀgga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersÀttas med avtalsprincipen vid köp av lösöre Àven i kommersiella relationer.Huruvida det Àr önskvÀrt att traditionsprincipen avskaffas pÄ detta omrÄde eller inte Àr en frÄga som diskuterats i sÄdan utstrÀckning att nÄgon ytterligare ingÄende diskussion pÄ omrÄdet knappast Àr av intresse.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX Ă„r 2002 för att Ă„terskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, frĂ€mst Skandia-affĂ€ren, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. DĂ„ bolag agerar pĂ„ fler marknader Ă€n den inhemska kan problem uppstĂ„ med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen Ă€mnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, nĂ€r det gĂ€ller den interna kontrollen.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.