
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 44 av 3126
MatematiksvÄrigheter : En studie utifrÄn nÄgra pedgogers pÄ hinder och anpassningar i matematik för elever i svÄrigheter.
Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.
Empati : Ett utvecklingsarbete i Förskolan
Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att ta reda pÄ om vi genom styrda aktiviteter, sÄsom sagoberÀttande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnÄ detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femÄringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivÄ. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi anvÀnde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vÄrt utvecklingsarbete. Vi sÄg att barnen utvecklades under arbetets gÄng och att de lÀttare kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor.
Den preanalytiska fasen ? Hur viktigt Àr det att blanda serumrören?
Bakgrund: Cirka 2/3 av alla preanalytiska fel uppkommer i den preanalytiska fasen, dÀr blandning av provrör direkt efter provtagningen Àr en av faktorerna. Studiens syfte var att jÀmföra analysresultaten för glukos, laktatdehydrogenas samt kalium i serum frÄn blandade rör med oblandade rör. Studiens syfte var Àven att undersöka hÄllbarheten pÄ dessa tre analyter i rumstemperatur (25 °C) under sju dagar.Metod: 100 blandade och 100 oblandade serumrör med gel, frÄn 100 patienter, analyserades pÄ Architect ci2800. Analysresultaten jÀmfördes statistiskt med parat t-test. Alla serumrör förvarades i rumstemperatur under sju dagar och de tre analyterna analyserades dagligen.
En litteraturstudie om framgÄngsfaktorer för att stÀrka elevers delaktighet i hÀlsosamtalet : -det mÄste vara "pÄ riktigt"
Bakgrund: elevers hÀlsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer Àr en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hÀlsa, bÄde psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgÄng till en samlad elevhÀlsa dÀr skolsköterskan ingÄr. Delar av skolsköterskans arbete Àr lagstadgat, exempelvis de hÀlsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att fÄ ökad kunskap om vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hÀlsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr data bestÄr av fem artiklar. Analysen gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trÀdde fram som sedan byggde upp tre kategorier.
Magnetkamerans uppbyggnad och risker med magnetfÀltet i en magnetkamera
Utvecklingen av magnetkameran har under de senaste 20 Ären gÄtt stadigt framÄt. Genom att styrkan pÄ magneterna stigit har Àven riskerna med ferromagnetiska implantat ökat. Ett flertal incidenter har rapporterats, de flesta frÄn USA, men Àven ett fÄtal ifrÄn Sverige. Incidenterna har orsakats av misstag, exempelvis dÄ felaktighet eller otillrÀcklig information rörande patienten tillhandahÄllits. Den hÀr studien ska visa pÄ hur farligt magnetfÀltet kan vara om man inte Àr försiktig och alla rutiner inte följs noggrant.
Jehovas vittnen och skolan
Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats Àr att Jehovas vittnen Àr olika. Det som kÀnns rÀtt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. DÀrför kan man som lÀrare aldrig ta för givet att bara för att man lÀst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, sÄ vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med pÄ. Samtidigt sÄ bestÀmmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur vÀrldens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltsÄ generella regler för alla Jehovas vittnen vÀrlden över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man vÀljer att följa dem varierar.I mÄnga fall sÄ stÀmmer Jehovas vittnens syn pÄ skola och undervisning mycket vÀl överens med den syn som Lpo-94 representerar, sÄ alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.
TillgÀnglighet i publika lokaler för rullstolsburna personer : En studie i Grekland
TillgÀnglighet handlar om den demokratiska rÀtten att kunna röra sig fritt och verka i samhÀllet för alla personer, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgrÀnsat geografiskt omrÄde i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrÄn den grekiska checklistan för bedömning av tillgÀngligheten i publika lokaler innehÄllande bedömningsomrÄdena: gÄngvÀg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmÀnna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.
-Mitt sprÄk Àr sjukt! My language is sick!
Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.
VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.
KartlÀggning av nack/axel- och lÀndryggsbesvÀr relaterat till dator- och mobilanvÀndande hos gymnasieelever: En enkÀtundersökning
Introduktion: BÄde dator- och mobilanvÀndandet har under de senaste Ären ökat markant. DÀrför har relaterade muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvÀndande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmÀrta samt lÀndryggsmÀrta. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga besvÀr i nacke/axlar och lÀndrygg som Àr relaterat till dator- och mobilanvÀndande hos elever pÄ ett gymnasium i Ärskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ 78 gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ ett gymnasium i Norrbotten. EnkÀten utformades av författarna sjÀlva med inspiration frÄn andra studiers enkÀtformulÀr.
Individuellt lÀrande i ett klassrum för alla
Att se varje elev Àr en viktig del av lÀraryrket, och som lÀrare bör man strÀva efter att möta alla elever pÄ deras egen nivÄ och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fÄtal studier genomförts kring elevers olika lÀrstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset vÀcktes sÄledes att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan pÄ elevernas inlÀrning. DÀrmed kommer studien att behandla elevers olika sÀtt att lÀra, olika intelligenser och miljön i lÀrandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet dÀrför utfördes en intervjuundersökning dÄ det ansÄgs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lÀrare som alla arbetar i grundskolans tidigare Är intervjuades.
Cannabismissbruk i UmeÄ : Ett problem?
Cannabis har anvÀnts till olika ÀndamÄl i flera sekler och resultaten av dess anvÀndning har varit omstridda. UmeÄ Àr inte förskonat frÄn dagens cannabisproblem trots att det Àr en stad med en stor opinion mot all anvÀndning av cannabis. För att belysa problemet med cannabismissbruk i UmeÄ, har vi valt att intervjua FörÀldraföreningen Mot Narkotika, socialtjÀnsten samt polismyndigheten. Alla tre Àr eniga om att cannabismissbruket Àr ett stort problem i UmeÄ och Àven deras teorier stöds av en drogvaneundersökning som genomförs pÄ högstadie- och gymnasieskolorna i staden. UmeÄ Àr inget undantag frÄn övriga stÀder runt om i Sverige, utan de har ocksÄ vissa omrÄden som har större problem Àn andra.
Ombyggnad eller reparation - var gÄr grÀnsen?
Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har sÀkert nÄgon gÄng stÀllt sig frÄgan ?Àr denna utgift direkt avdragsgill eller mÄste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets nÀringsverksamhet. Om utgiften dÀremot utgör ombyggnad ska den istÀllet aktiveras. DÄ avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 Är, kan detta innebÀra en lÄngsam kostnadsföring.
Bortom inkludering. Meningsfulla relationer, tydliga roller och engagerande aktiviteter ger möjligheten att skapa en skola för alla.
Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.
Alla behöver uppmuntran! : en studie om idrottslÀrares motivationsarbete
Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hur idrottslÀrare motiverar sina elever i Ärskurs nio. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn sjÀlvbestÀmmmandeterorin och var följande: Hur pÄverkar idrottslÀrarna elevernas autonomi? Vilka aspekter tas tillvara för eleverna ska uppleva tillhörighet och kompetens? Vilka strategier anvÀnder idrottslÀrarna? Vilket förhÄllningssÀtt har idrottslÀrarna gentemot eleverna? MetodFör att uppnÄ syftet samlades empirisk data in genom intervjuer av tre idrottslÀrare frÄn olika grundskolor samt genom tvÄ observationer av varje lÀrares idrottsundervisningar med elever i Ärskurs nio. ResultatSamtliga idrottslÀrare planerar sina lektioner med utgÄngspunkten att alla elever ska kunna vara delaktiga och aktiva. För att uppnÄ det varierar de sin undervisning sÄ att eleverna fÄr prova pÄ olika aktiviteter och dÀrigenom intressera sig för nÄgot som de Àven kan utöva pÄ fritiden. Eleverna fÄr till viss del vara delaktiga i planeringen genom att de har vissa dagar som de fÄr vÀlja aktivitet.