Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att många barn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form av modersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5 anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan. För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur ser modersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklande i mångkulturella skolor? Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tio pedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olika skolor ? båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrund Resultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik och bild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfter fram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen. Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt, men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen. Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemang från inlärarens sida.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.

Examensarbetet har genomförts på Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Nätkursen och nätduggorna är ett samarbete mellan Linköpings Universitet (LiU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och portalen MATH.SE.Målet med samarbetet är att skapa och underhålla en webbsida (http://webcourses.itn.liu.se) i kursen Linjär algebra. Detta samarbete har skapats för att öka studenters intresse och öka deras inlärning i detta ämne. Anledningen till att dessa program behövs inom Linjär algebra är att det är svårt att förklara begrepp i tre dimensioner eller mer på en tvådimensionell tavla.Syfte med examensarbetet var att skapa en webbsida, som ökar förståelsen hos studenter som läser Linjär algebra. Med webbsidan skulle studenterna själva kunna interaktivt visualisera de moment i kursen som kan vara svåra att undervisa i ett klassrum.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret.Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

I LSS anges det bland annat att verksamheten för utvecklingsstörda skall vara grundad på den enskildas självbestämmande och integritet. För utvecklingsstörda kan det ibland vara svårt att utöva rätten till självbestämmande. Självbestämmande för utvecklingsstörda ska vara en självklarhet som för alla andra men skillnaden är att många utvecklingsstörda behöver hjälp till självbestämmande. Svårigheten för personalen är att veta när och hur de ska ge denna hjälp, samt vad hjälpen ska bestå av, för att det inte skall blir övergrepp eller underlåtelse. Syftet med denna studie var att belysa utvecklingsstördas självbestämmande samt personalens upplevelse av denna rättighet.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hpStudien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör?Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail.

Ett problem som finns idag, är att det blir fel i de flesta anläggningsprojekt. Detta kan tyckas vara märkligt, då vi faktiskt har den kunskap som krävs för att anlägga en bra och hållbar anläggning. Detta problem behandlas även i rapporten Besiktning av mark, de vanligaste felen (1980) som är skriven av Göran Palm. I rapporten tas det även upp varför det är viktigt med en anläggning utan fel och att uttrycket av den blir bättre om det inte finns några stora fel. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på vilka fel som är vanligast vid en slutbesiktning och även ta reda på varför dessa fel uppstår.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhållningssätt gentemot flickor och pojkar i förskolan. Syftet är även att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som är till för alla barnen. Frågorna vi vill ha svar på är hur pedagogerna förhåller sig till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka under påklädning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå vårt syfte har vi använd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört på fyra förskolor i Luleå kommun är observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) är kanske mest förknippad med leveranser som kommer rätt i tid och att rätt sak skall vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha några lager. Även kanban är förmodligen rätt känt. Allt detta är delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer än bara detta. Det finns bland annat även en mänsklig bit inom JIT, som handlar om hur människorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhållandet till JIT. Dessa mänskliga bitar är inte lika uppmärksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de är nog så viktiga i alla fall.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.