Sök:

Sökresultat:

532 Uppsatser om Fćngarnas dilemma - Sida 30 av 36

Distriktssköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhÀlsovÄrden

Övervikt och fetma Ă€r ett angelĂ€get och ökande problem bland barn och ungdomar bĂ„de globalt och nationellt. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, lĂ„g social status, förĂ€ldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare pĂ„verkan pĂ„ utvecklandet av övervikt och fetma Ă€n de genetiska. Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet skall pĂ„börjas inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att sedan följa med barnet till skolhĂ€lsovĂ„rden. Calgary familjemodell Ă€r ett bra redskap som hjĂ€lper distriktssköterskan att se familjen i sitt rĂ€tta sammanhang och kan dĂ€rigenom ge familjen rĂ€tt stöd och hjĂ€lp utifrĂ„n deras förutsĂ€ttningar för att skapa ett hĂ€lsosamt liv.Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhĂ€lsovĂ„rden.

Hem- och konsumentkunskapsÀmnets dilemman : ? En studie sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektiv

SammanfattningDavid Arvidsson & Sebastian HautamÀkiHem- och konsumentkunskapsÀmnets dilemman? En studie sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektivThe dilemma of home economics-A qualitative study on the basis of students? and home economic teachers? point of viewAntal sidor: 45Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsÀmnets roll i den svenska skolan sett utifrÄn elever och hem- och konsumentkunskapslÀrares perspektiv, samt förvÀntningar frÄn skola och ledning. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ pÄ förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgÄr frÄn skolverkets timplan i förhÄllande till Àmnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhÄllande till en omfattande kursplan.

StÀmplad och/eller en kÀnsla av Befrielse. Fyra vuxnas livsberÀttelser om deras upplevelser av specialpedagogiskt stöd

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Ungdomars sexualitet ? professionellas resonemang kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Är

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella pĂ„ ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r. Syftet bröts ner i följande tre frĂ„gestĂ€llningar; 1). Upple-ver personalen pĂ„ ungdomsmottagningen nĂ„gra specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och hur beskrivs i sĂ„ fall dessa? 2). Är frĂ„gor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angĂ„ende ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 Ă„r, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt? 3).

RÀntebelÀggning av periodiseringsfonder : En studie om pÄverkan avseende Uppsala lÀns största företag

Periodiseringsfonder innebÀr att företag har en möjlighet att senarelÀgga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagÀndring under 2004 innebar att periodiseringsfonder rÀntebelades. De nya reglerna trÀdde i kraft och började tillÀmpas för de beskattningsÄr som pÄbörjades efter utgÄngen av 2004. Företagen stÀlldes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder pÄ grund av den nyinförda rÀntan, eller att behÄlla befintliga periodiseringsfonder och fortsÀtta göra avsÀttningar och dÀrmed fÄ betala rÀnta.Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur rÀntebelÀggningen av periodiseringsfonder har pÄverkat Uppsala lÀns femtio största aktiebolag mÀtt i omsÀttning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har pÄverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsÀttningar till periodiseringsfonder.

Tala Àr silver, tiga Àr guld: revisorns agerande vid en avvÀgning mellan tystnadsplikt och anmÀlningsplikt: en surveyundersökning med fyra revisorer

En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.

LÀrarperspektiv pÄ individintegrering av sÀrskoleelever pÄ högstadiet : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ högstadiet upplever och tÀnker om att ha individintegrerade sÀrskoleelever i sin klass pÄ högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var ocksÄ att skapa förstÄelse och kunskap utifrÄn lÀrarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade sÀrskoleelever.Samspelet med individintegrerade sÀrskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lÀrare hur de i vardagen ska fÄ helheten att fungera för lÀraren sjÀlv och för den individintegrerade eleven. UtifrÄn hur vÄrt utbildningssystem Àr uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstÄ verksamhetens olika trÄngmÄl och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och dÀrför mÄste studeras för att möjliggöra lösningar.

Pensionsredovisningen dilemma : -aktuariella vinster/förluster-

Problembakgrund: Pensioner Àr en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna Àr invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster pÄ ett nytt sÀtt Àn tidigare. DÄ företagen tidigare kunde vÀlja mellan att redovisa direkt mot resultatrÀkningen eller genom att tillÀmpa korridorregeln kom nu Àven möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gÄtt en tid sedan det nya redovisningssÀttet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kÀnnetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre Är har gÄtt sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Trygghetens dilemma : trygghetsskapande arbete i det offentliga rummet

This graduate thesis is engaged with perceived safety and "safe making" design in public places. Despite the fact that we have never been as safe, questions of safety get more attention than ever in today?s society. Public demands for safer and more secure environments and low levels of experienced feelings of safety indicate problems in society that can shrink people's usage of public places as well as their quality of life. Through methodical exaggeration of danger and legislation of laws, the state creates a situation that in different respect work to overprotect the citizens, who are not unlikely to experience feelings of being unsafe at the same time that the actual safety is to big. An expansion of protection against fear can unlike what was first intended decrease the experience of safety.

"Vad tror ni kommer att hÀnda i nÀsta kapitel?" En kvalitativ studie i hur inkluderande processer framtrÀder i klassrummet

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering Àr att undersöka om en specifik verksamhet Àr anpassad till alla elever, och om det dÀrigenom Äterfinns mönster som dÄ framtrÀder. Studiens syfte Àr att fokusera pÄ alla elever i klassrums struktur för att dÀrigenom kunna se vad som framtrÀder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lÀrare och lÀrare-elever. Syftet med studien Àr att beskriva och undersöka hur dessa processer framtrÀder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

Djurskydd och djurvĂ€lfĂ€rd pĂ„ slakttransporterav nötkreatur vid ett slakteri i Östergötland : bedömning utifrĂ„n djurskyddskontroller ochintervjuer av djurtransportörer

Syftet med denna uppsats var att studera djurvĂ€lfĂ€rden pĂ„ inkommande slakttransporter vidett slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs pĂ„ dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med LĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n utföradjurskyddskontroller vid avlastningen pĂ„ slaktanlĂ€ggningen under tvĂ„ dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus pĂ„ djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma vĂ€lfĂ€rd Ă€r subjektivt, dĂ€rför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav Ă€r satta till miniminivĂ„ och allt annat under deras grĂ€ns Ă€rinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvĂ€lfĂ€rd. För att fĂ„ en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur pĂ„visar som vĂ€lfĂ€rdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att fĂ„ med en annan synvinkel telefonintervjuades Ă€vendjurtransportörerna kring frĂ„gor rörande djurvĂ€lfĂ€rd och svĂ„righeter i yrket.Resultatet visade pĂ„ vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pĂ„djurvĂ€lfĂ€rden.

Revision : Tystnadsplikten kontra upplysningsplikten

En revisors uppgift Àr att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget pÄ ett korrekt sÀtt. En revisor mÄste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta Àr deras oberoende.  En revisor har, bÄde enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rÀttsliga konsekvenser, sÄsom skadestÄnd. Dock finns situationer dÄ en revisor inte bara kan, utan ska kringgÄ tystnadsplikten.

Korrigering av hemodialyspatienters torrvikt med vÀgledning av bioimpedansspektroskopi

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Det osynliga dilemmet - Att se det som inte alltid syns. Elever med funktionsnedsÀttning och undantagsbestÀmmelsen. En kvalitativ undersökning med lÀrare för elever i Är 8-9

Syfte:Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder undantagsbestÀmmelsen nÀr de ska bedöma elever med funktionsnedsÀttning. I undantagsbestÀmmelsen stÄr det att om det finns sÀrskilda skÀl (funktionsnedsÀttningar) fÄr lÀraren vid betygssÀttningen bortse frÄn enstaka mÄl i kursplanen som eleven annars skulle ha uppnÄtt i slutet av skolÄr 9.De frÄgestÀllningar som arbetet utgick ifrÄn Àr:? Vilken kÀnnedom uttrycker lÀrare att de har med avseende pÄ undantagsbestÀmmelsen?? Hur stor kÀnnedom har lÀrare om funktionsnedsÀttningar?? Ser lÀrare ett dilemma i hur de ska anvÀnda undantagsbestÀmmelsen vid bedömning och betygssÀttning?LitteraturgenomgÄng:Till en början belyser kapitlet betygssÀttning i ett historiskt perspektiv och dÀrefter nuvarande styrdokument. Jag ser sedan vidare pÄ ?en skola för alla? och nÄgra specialpedagogiska forskningsperspektiv.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->