Sökresultat:
656 Uppsatser om Fćnga dagen - Sida 32 av 44
HÀlsopedagogers insatser pÄ företagshÀlsovÄrden, en kvalitativ studie om hÀlsofrÀmjande arbete i praktiken.
Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.
Brytningsförslag: VÀlkomma-malmen LKAB Malmberget
Föreliggande rapport tillkomm pÄ uppdrag av LKAB i Malmberget. Företaget som Àr verksamt inom gruvindustrin, Àr den största producenten inom jÀrnmalmsbaserade produkter i Sverige. I Malmberget dÀr en av företagets tvÄ aktiva gruvor ligger, har det Äter blivit aktuellt att bryta en malmkropp som heter VÀlkomma. Malmkroppen bröts tidigare bÄde frÄn dagen och under jord. Den aktuella malmkroppen har en teoretisk malmmÀngd pÄ 7883kTon och det Àr mellan nivÄerna 430m avvÀgning och 600m avvÀgning som en brytning Àr aktuell.
SprÄksvÄrigheter i förskolan
Eftersom mĂ„nga barn idag tillbringar mycket tid pĂ„ förskolan sĂ„ Ă€r förskollĂ€rarnas roll för barnets utveckling av stor betydelse. Ăven om det Ă€r förĂ€ldrarna som har huvudansvaret kan förskollĂ€rarna pĂ„ förskolan för vissa barn Ă€ndĂ„ vara de som pĂ„verkar och stimulerar barnets utveckling till stor del. Barn i dagens samhĂ€lle Ă€r omgivna av sprĂ„k hela tiden, vare sig det Ă€r pĂ„ förskolan eller i hemmet finns det ett talat och skrivet sprĂ„k runt barnen. SprĂ„k finns med i alla de aktiviteter ett barn Ă€gnar sig Ă„t under dagen och det finns med frĂ„n det att barnet föds. Alla barn har inte utvecklat ett vĂ€l fungerande talsprĂ„k nĂ€r de slutar i förskolan och skall börja i skolan.Syfte:Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare definierar och arbetar med barns sprĂ„ksvĂ„righeter i förskolan.
Talet om kunskap och bedömning i förberedelseklass
Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda pÄ om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrÄn vÄr tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhÄllningssÀtt samt vad de sÀger om delaktighet och inflytande jÀmfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var Àven att utmana begreppen delaktighet och inflytande dÄ dessa oftast anvÀnds synonymt i det svenska sprÄket och inom förskoledidaktiken. Vi anvÀnde oss av kvalitativ forskningsmetod.
Alla ensembler Àr en grupp mÀnniskor : MusiklÀrares syn pÄ arbetet med gruppdynamik i elevensembler
Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera musiklÀrares syn pÄ sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ detta Àr kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgÄr frÄn teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Lewin, Forsyth och Blumer och anvÀnds för att definiera informanternas syn pÄ ensembler samt beskriva hur olika faktorer pÄverkar varandra nÀr det gÀller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och dÀrigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar Àven om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna gÄr till vÀga för att fÄnga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansÀttning pÄverkar gruppdynamiken och lÀrandesituationen.
I studens hetta : Rapporteringen om kravallerna i Husby 19-24 maj 2013 i aftonbladet.se och expressen.se.
I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen dÀrpÄ, den 24 maj 2013. Fokus ligger pÄ olika gruppers förekomst som kÀllor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen.Uppsatsen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar pÄ vilket utrymme olika grupper fÄr i egenskap av kÀllor. Artiklarna har samlats in och dÀrefter analyserats utifrÄn variabler som grupp, kön och citatlÀngd. I den kvalitativa delen undersöks pÄ vilket sÀtt kÀllorna framstÀlls i tre utvalda texter.
Sta?lha?ttor i plenisalen : Hur nyhetspressen hanterat Sverigedemokraternas intra?de i Riksdagen som en ikonisk ha?ndelse
Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.
Lunchen pÄ förskolan - en pedagogisk mÄltid?
Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.
Ăr det meningsfullt med samling? : en vetenskaplg essĂ€ om pedagogens makt och praktiska klokhet
EssÀn handlar om samlingen i förskolan dÀr jag har utgÄtt frÄn ett dilemma dÀr ett barn blir utskickad frÄn samlingen för att hen inte kan sitta still och behÄlla fokus. DÄ jag betraktar denna situation utifrÄn börjar jag reflektera kring om det Àr rÀtt av oss pedagoger att utesluta barn frÄn samlingen. Jag börjar ifrÄgasÀtta om samlingen Àr meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken pÄ hur synen pÄ samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan frÄn 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essÀ Àr att ta reda pÄ om jag anser att samlingen Àr viktig.
NÀr maten blir ett problem: En litteraturstudie om undernÀring hos den Àldre mÀnniskan
UndernÀring hos Àldre personer kan ha flera orsaker. SÄvÀl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernÀring. Uppsatsen fokuserar pÄ undernÀring hos Àldre personer som bor i eget eller sÀrskilt boende. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernÀring hos Àldre mÀnniskor samt beskriva vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan inom hemsjukvÄrden kan vidta för att motverka detta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturöversikt.
OmvÀnd Aktiesplit
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekterna av en omvÀnd aktiesplit med avseende pÄ avkastning, likviditet och volatilitet. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod och vi har valt att anvÀnda oss av en event study. Urvalet bestÄr av 15 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvÀnd aktiesplit. För att berÀkna den icke normala avkastningen anvÀnder vi oss av marknadsmodellen. Som jÀmförelseindex har vi valt AffÀrsvÀrldens Generalindex.
Barns delaktighet och inflytande i en förskoleklass : Att fÄ göra sin röst hörd
Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda pÄ om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrÄn vÄr tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhÄllningssÀtt samt vad de sÀger om delaktighet och inflytande jÀmfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var Àven att utmana begreppen delaktighet och inflytande dÄ dessa oftast anvÀnds synonymt i det svenska sprÄket och inom förskoledidaktiken. Vi anvÀnde oss av kvalitativ forskningsmetod.
"Ingen reklam, tack!" : En forskningsöversikt om reklams pÄverkan pÄ ungdomars könsroller
I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen sÀger om reklams pÄverkan pÄ ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Det finns ocksÄ en politisk aspekt dÀr det undersöks hur politiken stÀller sig i förhÄllande till vad forskningen sÀger och om politiken presenterar nÄgra lösningar. Ungdomar i Äldrarna 13-19 Är har varit huvudfokus. Mitt syfte Àr Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning pÄ omrÄdet diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller.
Skolbarns matval : En observationsstudie av hur 8-Äriga elever vÀljer att komponera sin lunchtallrik
Bakgrund: Sverige Àr unikt i vÀrlden genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och nÀringsriktiga skolmÄltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lÄng tid och har utvecklats allt eftersom nÀringsrekommendationer och matkultur förÀndrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av rÄden Bra mat i skolan kom tidigare i Är. Fisk, frukt och grönsaker ger mÄnga av de viktiga nÀringsÀmnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi Àter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jÀmförelse med en referenstallrik med fokus pÄ intag av grönsaker och fisk.
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.