Sökresultat:
656 Uppsatser om Fćnga dagen - Sida 33 av 44
Pedagogens roll i barns lek, lÀrande och utveckling
SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.
Patientupplevelser av möten pÄ akutmottagning
Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hÀlsa för given och man funderar inte över sin hÀlsosituation nÀr man mÄr bra. Att drabbas av akut sjukdom förÀndrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för mÄnga patienter vara en viktig hÀndelse. MÄnga kÀnner rÀdsla, stress och smÀrta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det Àr för mÄnga patienter en okÀnd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig pÄ.
FĂRBĂTTRAD STYVHET AV KANTVIKMASKIN : Verktygsprismor
Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stĂ„lplĂ„t, arbetsstycke, som Ă€r 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. MĂ„let med detta förbĂ€ttringsarbete Ă€r att styvheten för de lĂ€ngsgĂ„ende maskindelarna ska ökas, sĂ„ att det Ă€r möjligt att bocka ett arbetsstycken som Ă€r 20 % tjockare Ă€n vad som Ă€r möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stĂ„l med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehĂ„llen variation av bockningsradie. Ăkad styvhet innebĂ€r ocksĂ„ att arbetsstycken med mindre tjocklek Ă€n den maximala kan bockas med större noggrannhet Ă€n dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen dĂ„ kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin.
Rollator som konsumentprodukt - Resurser för framgÄng
SammanfattningTitel: Rollator som en konsumentprodukt ? Strategier för framgĂ„ng Författare: Oscar Arp, Sebastian Brömer, Carl Ivarsson Handledare: Ola Matisson, Ulf Ramberg Ămne/Kur's: FEK 583, Magisteruppsat's, 10p Problemformulering: Sverige's allt sĂ€mre statsfinanser leder till budgetrestriktioner för kommuner och landsting. Restriktionerna leder i sin tur till förĂ€ndringar inom den kommunalt kontrollerade Ă€ldrevĂ„rden dĂ„ den drabba's av besparingar. Denna förĂ€ndring öppnar upp nya marknader och affĂ€rsmöjligheter inom hjĂ€lpmedelsbranschen för de entreprenörer som har lösningar pĂ„ de problem som uppkommer. Det uppstĂ„r Ă€ven problem för dagen's etablerade företag dĂ„ de mĂ„ste förĂ€ndra sina verksamheter för att möta hotet frĂ„n den omstrukturering som kommer att ske inom Ă€ldrevĂ„rden.
Förstföderskors förvÀntningar pÄ förlossningen och pÄ barnmorskan samt deras upplevelser efterÄt
Att föda barn Àr en stor hÀndelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förvÀntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli nÀr den dagen kommer. Det Àr inte alltid upplevelsen blir som man förvÀntat sig.Syftet med studien Àr att undersöka förstföderskors förvÀntningar pÄ förlossningen och pÄ barnmorskan samt deras upplevelser efterÄt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats anvÀndes. Resultatet av förvÀntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshÀndelse, smÀrta och smÀrtlindring, partnerns roll samt utgÄngen av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lÄng tid och inte göra för ont.
Varför sover de som de gör? : en kartlÀggning av sömnvanor och orsaker till dessa bland kontorsarbetande
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omstÀndigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt pÄ hur vi mÄr och visa pÄ vilka bakomliggande faktorer som kan förÀndras för att förbÀttra en dÄlig sömn.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod bestÄende av en enkÀtundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. EnkÀten Àr baserad pÄ Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), dÀr vi lagt till ett antal egna frÄgor. FrÄgorna speglar frÄgestÀllningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frÄgor.
LÀrmiljön i Moderna sprÄk undervisningen - Ett elevperspektiv
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lÀrmiljö i arabiska som Modernt sprÄk. Med lÀrmiljön avsÄgs faktorer sÄsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och lÀromedel.
Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstasprÄk Àr arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som lÄg tidigt pÄ dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen dÄ tidsbegrÀnsade skolprojekt inkrÀktade pÄ tiden. En timmes lektion i veckan var tillrÀckligt tyckte de flesta eleverna, men tvÄ av dem hade gÀrna sett att de fÄtt tvÄ lektioner per vecka för att kunna lÀra sig mer. NÀr det gÀllde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgÄng till utrustning.
Ungdomars erfarenhet av att anvÀnda insulinpump
Syftet med denna studie var att beskriva ungdomar med diabetes och deras erfarenhet av att anvÀnda insulinpump. Uppsatsen baseras pÄ narrativa intervjuer med sex ungdomar tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 12-18 Är (md=14,5). Kriterier för deltagande i studien var att ungdomarna skulle ha haft insulinbehandlad diabetes i minst ett Är (md=8) och anvÀnt insulinpump i minst tre mÄnader (md=16). Kvalitativ innehÄllsanalys, resulterade i tvÄ huvudkategorier: Att vardagen underlÀttas och Att anvÀnda insulinpumpen pÄ ett ansvarsfullt sÀtt och sex subkategorier. De fyra subkategorierna inom huvudkategorin Att vardagen underlÀttas var: ? Kan Àta lÀnge och vad som helst ? Ger ökad frihet med sovtider ? Kan anvÀndas vid idrott och bad ? Att leva med diabetes blir enklare.
Ett piller att ta dagen efter : Ungdomars kunskap om, instÀllning till och erfarenhet av akut-p-piller
Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller anvÀnts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns lÀkemedlet att köpa receptfritt pÄ apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgÀngligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje Är kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, instÀllning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvÀrsnittstudie har genomförts med hjÀlp av enkÀtundersökning.
Livsmedelsreklam riktad till barn - Utbud och innehÄllsanalys av TV-reklam i Kanal 5
Att fler och fler barn blir överviktiga Ă€r idag ett hĂ€lsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstĂ„ och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till mĂ„nga olika problem bĂ„de psykiska och fysiska hos de drabbade. Ăvervikt och fetma kan bero pĂ„ en mĂ€ngd olika faktorer och det Ă€r svĂ„rt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar sĂ„ ökar ocksĂ„ mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt pĂ„ TV tvĂ„ timmar om dagen.
LÀrares erfarenheter av besöket vid en naturskola
Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar besöket pÄ naturskolan och hur de anvÀnder och efterarbetar kunskapen de fÄr med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fÄtt och hur reflekterar de över besöket nÀr de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera nÀrmare Àr denna vÀxelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat pÄ konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare nÀr de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lÀrare frÄn 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lÀrandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förstÄelse och sammanhang.
Kan kortvÄgsradion öka rörligheten pÄ vÄra förband?
Min mÄlsÀttning med denna uppsats har varit att forska kring hur kortvÄgsradion kan öka rörligheten pÄ svenska förband i utlandsstyrkan. Inledningsvis har jag definerat vad jag menar med manöverkrigsföring, uppdragstaktik, de sex grundlÀggande förmÄgorna och radio. Jag har intervjuat individer som varit pÄ enheter som rört sig i terrÀngen i Afghanistan och Kosovo. Jag har sedan diskuterat kring hur man kan öka rörligeheten genom att anvÀnd sig av uppdragstaktik och kortvÄgsradion. Jag har jÀmfört ledningsÀtt och radioanvÀndande mellan Afghanistan och Kosovo och dragit slutsatser frÄn detta.En av slutsatserna som har dragits ur uppsatsen Àr att det Àr rÀckvidden som möjliggör en högre rörlighet genom att enheterna inte blir styrda till att hÄlla sig inom t.ex.
Njursvikt - Att vara patient och beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara nÀrstÄende
Det finns tvÄ former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vÀtska, dÄ blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns tvÄ behandlingsmöjligheter, hemodialys dÀr blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys dÄ bukhÄlan anvÀnds som reningsfilter. NÀr kost- och vÀtskerestriktioner blir dominerande uppstÄr ett lidande i familjens vardag.
Vad kostar orienteringsmomentet?
SyfteStudiens huvudsyfte var att se hur mycket orienteringsmomentet kostar i relation till den fysiska anstrÀngningen. Vad finns det för samband mellan orienteringstekniken och det fysiologiska arbetet? Vad krÀver de orienteringstekniska momenten i tid, laktat, uppskattad anstrÀngning och hjÀrtfrekvens jÀmfört om man bara skulle springa banan snitslad utan karta? Hur nÀra sitt max (löparen kan prestera om han bara behöver koncentrera sig pÄ löpningen) kan elitorienterare ligga nÀr han orienterar?MetodVi anvÀnde i huvudsak litteraturstudier och Àldre rapporter för att fÄ en god bakgrundsbild av omrÄdet. Under testerna anvÀnde vi oss av en testgrupp med bÄde elitseniorer och juniorer för fÀlt- och laboratorietester. Testgruppen innehöll 8 elitorienterare, alla mÀn.
Morgonstund har guld i mun - KartlÀggning av gymnasieungdomars frukostvanor
MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.