SammanfattningNyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på dennorrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder omGävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosonskommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisandevarumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företagetönskar förmedla av sig själva till sina kunder.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellanmiljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag,samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metodtillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes blandstudenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys,Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigareforskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den grönakonsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el.Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteendeoch val och uppfattning av elbolag.

Ljud och trädgård är kanske inte det första par man tänker sig som gifta men de tus historia kan spåras längre tillbaka i tiden än man kan föreställa sig. När jag bestämde mig för att skriva min kandidatuppsats om akustisk trädgårdskonst trodde jag att ljudinstallationer i trädgårdar och parker var ett nytt fenomen. En helt ny värld öppnade sig framför mina ögon då jag insåg att så inte var fallet. Konstgjorda ljudkällor, såsom gyllene fåglar och vattenorglar, har kommit och gått genom tiderna medan naturliga ljud, såsom vind och fågelsång, bestått. När det kommer till vår egen tid är trädgårdsljud, även om moderna material och tankesätt används, en konstform som starkt präglas och inspireras av sin historia. Du kan skapa olika sorters ljudmiljöer i din trädgård beroende på vad du väljer att använda för material.

Unmanned Aerial Vehicle (UAV) är en benämning på en obemannad flygande farkost. UAV är en benämning för själva farkosten och därför har Unmanned Aircraft System (UAS) tagit över eftersom det är ett begrepp som rör hela systemet som förutom flygfarkost innefattar start, landning, markstation och kommunikationslänk. Inom mätningsteknik är UAS ett relativt nytt begrepp och tekniken har sin historia mestadels inom det militära området. Syftet med denna studie är att analysera samt utvärdera två programvaror och en molntjänst för bearbetning och framtagning av ortofoto från UAS-data. De frågor som ställts inför arbetet är: kan en molntjänst ersätta ett avancerat datorprogram vid generering av ortofoton? Kan dessa datorprogram ge ett bra resultat utan hjälp av andra GIS-program? Vilket program är enklast att förstå och använda samt vilka är skillnaderna mellan programmen? Dessa frågor har besvarats genom användning av insamlat data och för att få utvärderingen rättvis har därför tre olika dataset skapats.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ?hårda? och ?mjuka? nyheter.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Bakgrund: Studier har visat att småföretag spelar en mycket viktig roll i dagens samhälle. Framförallt är det de snabbväxande företagen som förefaller vara särskilt viktiga för sysselsättningen och dessa företag har under sin utvecklingsfas ofta ett mycket stort behov av extern finansiering för att utvecklingen ska kunna fortgå. Ett stort problem på senare år är att småföretagen stöter på ökade problem med traditionell bankfinansiering, vilket särskilt drabbar företag med litet eget kapital och som sitter på begränsade säkerheter. Ett bra exempel på detta är teknikföretag. När inte längre bankfinansiering är tillgänglig, söker dessa företag andra vägar där extern ägarfinansiering ofta blir en nödvändighet.

AbstractDet byggs många nya ishockeyarenor i Sverige för tillfället och nästan alla elitseriearenor är i dagsläget namnsponsrade av stora företag. Prissättning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebär ett mångmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring är amerikansk och de ekonomiska förhållandena skiljer sig kraftigt ifrån de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.Syftet med denna studie är att försöka generera en klarare bild av hur värdet på ett elitseriearenanamn prissätts och vilka faktorer som ligger till grund för den värderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka båda parternas syn på samarbetet.Studien är kvalitativ och består av åtta intervjuer med representanter för Luleå Hockey, Modo Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning är Konsum Norrbotten, Swedbank, Skellefteå Kraft och E.ON Sverige.Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn då den försöker skapa djupare förståelse för fenomenet arenasponsring.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar motprestationen vid sponsring.

Customer Relationship Management, CRM, är ett väletablerat begrepp inom marknadsföring och företags hantering av kundrelationer. Företag liksom akademiker riktar ett stort intresse mot just CRM, men samtidigt visar forskning att många implementeringar ute på företagen inte ger resultat som är tillfredställande. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på den tekniska aspekten av CRM, istället för att se CRM som en helhetsansats för att hantera kundrelationer. CRM förenar relationsmarknadsföringens grunder med IT för att skapa lönsamma och långsiktiga relationer. För en lyckad utkomst av CRM anses själva implementeringen vara viktig och forskning belyser att utan planering, tydliga syften och förståelse för själva organisationsförändringen mot en ökad kundorientering som en CRM- implementering innebär, finns det risk för att initiativet misslyckas.  Studien syftar till att beskriva, diskutera och analysera CRM utifrån implementeringsfasen och faktorerna Ledning, Strategi, Medarbetare, Organisation, Kultur och Teknik för att skapa förståelse för hur företag uppfattar CRM och dess implementering. Studien har en deduktiv ansats där faktorer som i tidigare forskning definierats vara viktiga vid en implementering av CRM har legat till underlag för den empiriska studien.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa.