Sök:

Sökresultat:

1955 Uppsatser om Externa utförare - Sida 15 av 131

Den externa handeln i Norrköping : Hur och varför handeln pÄ IngelstaomrÄdet ser ut som det gör

Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning som gjorts med hjÀlp av tvÄ personer frÄn NÀringslivskontoret, tvÄ representanter frÄn tvÄ fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag pÄ IngelstaomrÄdet. Med hjÀlp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig pÄ omrÄdet och hur etableringen gÄtt till samt vad de tycker om den konkurrens som idag rÄder dÀr.Studien inleds med en beskrivning pÄ hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför Àmnet i frÄga Àr intressant att belysa. DÀrpÄ presenteras en teoretisk referensram med fokus pÄ kluster och konkurrens. Studien behandlar Àven bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till IngelstaomrÄdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen pÄ Ingelsta har pÄverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav pÄ handeln.

Jakten pÄ den lönsamma hyresgÀstmixen : En studie av externa köpcentrum

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgÀstmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgÀstmix för investeraren genererar pÄ kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger pÄ lÄng sikt största möjliga vÀrdeökning pÄ handelsfastigheten. HyresgÀstmixen anses enligt mÄnga forskare vara den enskilt viktigaste pÄverkbara faktorn för ett köpcentrums framgÄng. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsÀgare skall gÄ tillvÀga för att utforma en lönsam hyresgÀstmix. Syftet med denna magisteruppsats Àr att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgÀstmix kan skapas.

Rapportering i statliga företag : I vilken utstrÀckning tillÀmpas regeringens riktlinjer?

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helÀgda företag. Dessa skulle börja tillÀmpas frÄn den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivÄ för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt Àgande, dels att fÄ de statliga företagen att lÀmna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utstrÀckning statens riktlinjer tillÀmpas av de statligt helÀgda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helÀgda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en Ärsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt Àgande, genomlysande Ärsrapporter, riktlinjer..

Informell formativ bedömning i matematikundervisningen

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Krav pÄ servicepersonal

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

Konceptgallerior - den nya trenden?

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

En samhÀllsekonomisk analys av en nollataxas införande inom busstrafiken

I denna uppsats har vi med samhÀllsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under Är 1997-2001, och med utgÄngspunkt frÄn detta projekt har vi undersökt de samhÀllsekonomiska effekterna. MÄlet med införandet var att sÀnka kostnaderna för fÀrdtjÀnst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfÄngningsgraden av resenÀrer uppnÄddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, sÄsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt stÀllningstagande för eller emot statliga ingripanden, mÄste tas vid utvÀrderingen av projektet.

Mikroorganismer och antibiotikaresistens vid otitis externa hos hund. :

Canine otitis externa is a common reason for a visit to the vet. Predisposing factors often complicate treatment and may result in a chronic disease progression. All otic preparation for topical use in Fass Vet contain antibiotics, corticosteroids and a fungicide. Sixty cerumen samples from dogs with external otitis, sent to the Department of Bacteriology at SVA, were categorised according to their profile of isolated microorganisms. Staphylococcus intermedius alone or together with Malassezia pachydermatis were the most common organisms found. Fifteen percent of the samples contained M.

Psykisk oh?lsa inom f?rskolan Det kommer v?l senare i livet? En kvalitativ studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar och erfarenheter av begreppet psykisk oh?lsa samt deras f?rebyggande arbete i f?rskolan.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Realisering av de svenska vokalfonemen hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k. En studie i m?lspr?ksavvikande uttal r?rande vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Den sista utvÀgen - Tretton skolledares syn pÄ externa placeringar

Andersson, HÄkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvÀgen. Tretton skolledares syn pÄ externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

UtlÀndska studenter : Vilka samhÀllsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Etnicitet och konflikt Bakgrunden till inbördeskriget i Libanon 1975

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

FrÄn en sluten butikskedja till öppet torg ? en studie om Open Innovation tillÀmpad pÄ Designtorget

PÄ lÄng sikt Àr en ekonomisk tillvÀxt driven av teknologiska förÀndringar samt innovationer. Teknologin har gett oss möjligheten att bli innovativa genom helt andra vÀgar, dÀr fler samarbeten sker över grÀnser. Open Innovation Àr ett fenomen som bygger pÄ öppet samarbete mellan organisationer och externa aktörer. Mer transparens och öppenhet för externa kunskaper kan generera nya vÀrden och bidra till den interna utvecklingen. Förekommande exempel pÄ detta sorts samarbete Àr mÄnga, dÀr syftet kan vara att tillsammans skapa nya produkter och eller utveckla nya marknadsföringsvÀgar.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->