Sök:

Sökresultat:

1629 Uppsatser om Externa samhällsfaktorer - Sida 64 av 109

Likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs ett vid lösning av aritmetiska uppgifter.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Upplevelse av den egna matsituationen hos Àldre som har matdistribution i ordinÀrt boende

Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer som bor i ordinÀrt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med Ätta personer som var över 75 Är som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehÄll, interna och externa förutsÀttningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De Àldre personerna upplevde att de saknade socialt sÀllskap vid mÄltider.

Det Àr inte lÀtt nÀr det Àr svÄrt - en fallstudie av renomméhantering i kris

Media har pÄ senare tid uppmÀrksammat allt fler företagsskandaler i nÀringslivet, vilka har resulterat i skador pÄ berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör pÄ ett företag och dess renommé, Àr betydande dÄ ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att frÄn ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förstÄelsen för hur de skador som uppkommer pÄ ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien bestÄr av intervjuer med företagsanstÀllda och med externa personer i nÀringslivet som kan kopplas samman med vÄr studie.

Personalrörlighet och strategisk planering inom industrin

Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.

Social delaktighet hos ungdomar och vuxna med cerebral pares

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Att vÀrdera medarbetare med Konradvariabler : Humankapitalet i Ärsredovisningar inom den svenska verkstadsindustrin före och efter finanskrisen 2008

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011.

Anpassning av data för gemensam karta över kommuner i Dalarnas lÀn

Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, BorlÀnge och SÀters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingÄende data, och likriktat data sÄ att framstÀllandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i tvÄ delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts pÄ den kartografiska anpassningen. Data som anvÀnts har samlats in frÄn kommunernas primÀrkartor, LantmÀteriets fastighetskarta samt VÀgverkets Nationella vÀgdatabas (NVDB).

Balansen mellan formell och informell ekonomistyrning: tvÄ fallstudier av smÄföretag i födelse- och tillvÀxtfasen

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.

Revisionsutskott ? En förtroendehöjande institution?

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

KvalitetssÀkring av barnhÀlsovÄrd i Uppsala lÀn : En analys av det externa bortfallet i BarnhÀlsovÄrdens statistik och informationsdatabas (Basta)

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Den HÀlsosamma Individen : - En diskursanalytisk studie om Region Hallands folkhÀlsoförordningar

HÀlsoförordningar som presenteras i styrdokument Àr ett exempel pÄ styrningsmentalitet och folkhÀlsoarbetets pedagogik, som avser förÀndra folkhÀlsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hÀlsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mÄl, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhÀlsoarbetet för Är 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning frÄn texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att pÄvisa styrningsmentaliteter och hÀlsoförordningar som betydelsefulla bestÀmningsfaktorer för individers hÀlsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hÀlsoförordningar Àr mÄl- och vision -fokuserade om en god och jÀmlik hÀlsa för alla, dÀr arbetet för att nÄ idyllen om det hÀlsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhÀlleliga hÀlsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förÀndringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsÀtter att hÀlsosamma alternativ finns tillgÀngliga och genomsyrar Hallands samhÀllsplanering, budget och samhÀllsvision. Uppsatsen prÀglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhÀlsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts dÀremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhÀlleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Att gilla eller inte gilla : En studie av organisationsva?rldens interna anva?ndning av sociala medier och dess effekter fo?r medarbetares dagliga arbete

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Dags för TjÀnsteföretagen! : En studie av de faktorer som pÄverkar tjÀnsteföretags internationaliseringsprocess

TjÀnsteexport Àr en vÀxande sektor, samtidigt som det Àr ett relativt outforskat omrÄde. Problemet som uppstÄr vid export av tjÀnster Àr att de Àr sÄ olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte gÄr att applicera. Det Àr Àven stor skillnad pÄ olika typer av tjÀnster. Dessa tvÄ problem bidrar till att det Àr svÄrt att identifiera de faktorer som pÄverkar internationaliseringsprocessen för tjÀnsteföretag.ForskningsfrÄga: Vilka faktorer pÄverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjÀnsteföretag och hur pÄverkar de processen?Syftet med denna studie Àr att analysera komplexiteten kring tjÀnsteexport genom att beskriva tjÀnsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer pÄverkar tjÀnsteföretags internationaliseringsprocess.

IT i fritidshemsverksamheten : FritidslÀrares instÀllningar till och anvÀndningav IT och digitala spel i verksamheten

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter Är av arbetslivserfarenhet och Älder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och Älder hade nÄgon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvÀrsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 mÀn) frÄn en högskola i Mellansverige och deltagarnas Älderspridning var 19-47 Är. Undersökningen byggde pÄ tvÄ enkÀter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 Är gamla och en studentgrupp som var 26 Är och Àldre pÄ kontrollokus, dÀr resultatet visade att den Àldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus Àn den yngre gruppen.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->