Bakgrund och problem:Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet.Vår frågeställning lyder:Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten?Syfte:Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning.Metod:Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens.Slutsats:Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är.

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ?information overload?. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och båg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat väg för en ny syn på företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att återställa förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbättra styrningen av bolagen. För att uppnå trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivå ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsområde. Aktieägarna har till sin hjälp de externa revisorerna, verkställande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. När girighet och vinstmaximering står över all hänsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en väl fungerande bolagsstyrning.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva.

Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsbloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den närmaste framtiden för SAS ser ut samt att undersöka värderingen på SAS aktien ser ut på stockholmsbörsen. Hur ser börskursen ut för SAS aktien år 2015? Hur har SAS P/E tal utvecklat sig jämfört med andra flygbolag? och hur har SAS hanterat tidigare kriser? Studien har avgränsats till en tidsperiod på tio år för SAS och fem år för de övriga flygbolagen. De flygbolag som har valts i studien utöver SAS är Lufthansa, British Airways, Norwegian och Air France-KLM. Motivet till studien har varit den turbulens som har varit kring SAS och dess aktie under början av år 2010 i samband med nyheten om en nyemission och vinstvarningar.För beräkning av börskursen har Damodarans aktievärdering med differentiell tillväxt använts i studien.

Uppsatsens titel: Förändringar på bilmarknaden ? Strategiska åtgärder ur återförsäljarnas perspektiv. Ämne: Företagsekonomi, strategic management, Business to BusinessFörfattare: Kristiansson Anders, Skiöld OlaHandledare: Holmberg Leif, Rudenstam Nils-GunnarNyckelord: Strategic management, synergieffekter, konkurrensfördelar, distributionssystem, IO ?teori, strategiska analyser Syfte: Analysera återförsäljarpektivet utifrån nya förutsättningar på bilmarknaden. Metod: I studien undersöker vi vad de nya så kallade gruppundantagen har haft för inverkan för personbilsåterförsäljarna ur strategisk synpunkt med fokus på det externa IO-synsättet.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Media har på senare tid uppmärksammat allt fler företagsskandaler i näringslivet, vilka har resulterat i skador på berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör på ett företag och dess renommé, är betydande då ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att från ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förståelsen för hur de skador som uppkommer på ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien består av intervjuer med företagsanställda och med externa personer i näringslivet som kan kopplas samman med vår studie.

Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsättning upplever och resonerar kring vad som påverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehållsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrån en intervjuguide samt genom tillgång till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer påverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt två kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

Detta arbete har utförts under 10 veckor och har resulterat i en gemensam digital karta över Falun, Borlänge och Säters kommun. För att lyckas komma fram till resultatet har jag utfört en rad analyser av ingående data, och likriktat data så att framställandet av en gemensam karta blivit möjligt. Arbetet har varit indelat i två delar, insamling och likriktning av data samt kartografisk anpassning av data. Den första delen av examensarbetet har tagit upp den största delen av tiden, medan betydligt mindre tid lagts på den kartografiska anpassningen. Data som använts har samlats in från kommunernas primärkartor, Lantmäteriets fastighetskarta samt Vägverkets Nationella vägdatabas (NVDB).