Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fått ett allt starkare fäste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer är, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum är  i  denna  uppsats  benämnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kännetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lägre  offentlighetsgrad  främst  kännetecknas  av egenskaper  från  den  privata  sektorn.  Utifrån  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och använts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillät organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byråkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte är att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad påverkar dess entreprenörskap.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande på världshandeln. EU: s 25 medlemsstater är alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen är det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut på jordbruksområdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus på jordbruksfrågor som denna förhandlingsrunda innebär. Jag kommer att ingående behandla de EG-rättsliga förutsättningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhållanden som denna kompetensfördelning resulterar i. Målet med uppsatsen är att så långt det är möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrån det juridiska regelverk och de rättsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

Den svenska modebranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch och för mindre modeföretagi tillväxtfas är ett starkt varumärke och image en viktig del i att särskilja sig och sinaprodukter från mängden. I ett mindre modeföretag kan varumärkesfrågor lätt komma attbortprioriteras med främsta motivet att budgeten inte ger utrymme för den typen av satsningarsamt att kompetensen inom företaget ofta brister på just dessa punkter. Som alternativ har denexterna varumärkesprocessen presenterats som ett mer realistiskt alternativ för det mindremodeföretaget då det går ut på att låta sitt kringliggande externa nätverk i större utsträckningstyra och påverka varumärket. Detta branschnätverk kan bestå av allt från media, regering ochintresseorganisationer till mer närliggande aktörer som återförsäljare, PR-byrå ochleverantörer.Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett varumärkesperspektiv, beskriva vilket inflytandeexterna branschaktörer har på ett mindre modeföretags tillväxt. För att exemplifiera problemethar en enkel fallstudie på det svenska modeföretaget Stylein genomförts, som med sinpositionering i det svenska medelprissegmentet och tillväxtfas befinner sig inom ramen förden problematik som beskrivs.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för småföretagarna - en lättnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, små- och medelstora företagSyfte: Syftet är att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi vill även närmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ till revisionsplikten.Metod: I vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpades bäst här då vi med hjälp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika intressentgrupper.

Uppsatsens syfte är att undersöka om barnkonventionen införlivas inom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Följande tre frågeställningar har styrt arbetet.? I vilken omfattning har barnperspektivet införlivats i föreskrifter rörande intensivövervakning med elektronisk kontroll?? Hur ser kunskapsläget ut om barnperspektivet, bland de personer som arbetar med intensivövervakning med elektronisk kontroll? ? På vilket sätt bemöts barn vid kontroller i hemmen?Uppsatsen bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer, tre från frivårdsinspektörer, tre från externa kontrollanter inom frivården. Den vetenskapliga utgångspunkten i studien präglades av hermeneutik och analysmetoden av intervjuerna utgår ifrån adhoc metoder. Resultatet från intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån tidigare utredningar och rapporter om barnperspektiv och intensivövervakning samt utifrån det teoretiska perspektivet KASAM.Att arbeta som frivårdsinspektör innebär att man utövar myndighetsutövning mot enskilda och tjänstemännen följer föreskrifterna noggrant.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Studiens syfte är att med en explorativ ansats studera mellanchefens möjligheter till balans och god hälsa i relation till arbetets krav. Mellanchefens situation med krav och roller lyfts fram för att belysa vilka möjligheter de har att uppnå hälsa i sitt arbete. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta mellanchefer med sjuksköterskebakgrund på samma regionsjukhus. Resultatet visar att genom att uppfylla bestämda externa och interna förutsättningar har mellancheferna möjlighet att nå balans och god hälsa..

Den feministiska serien Drift lanserades under våren 2007 av Kolik Förlag som en första del i ett projekt kallat Femisex. Det var en berättelse om sex och relationer och boken innehöll teman som till exempel objektifiering av män och alternativ till heteronormen. Denna uppsats belyser bokens innehåll, format och kommunikationsutmaningarna i mötet med media. Målet med uppsatsen är att undersöka boken ur nämnda aspekter genom formen av en fallstudie för att sedan utveckla och förbättra den externa kommunikationen för framtida boklanseringar..

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorer har på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för att kunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle (landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhällen. De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden.