Sök:

Sökresultat:

1629 Uppsatser om Externa samhällsfaktorer - Sida 24 av 109

Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Parkering i Linköping : En samhÀllsekonomiskt studie av parkering i Linköpings innerstad

En bil stÄr i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och anvÀnder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en sjÀlvklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lÀtt och centralt. BefolkningstillvÀxten i stÀderna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfrÄga pÄ central parkering. I stÀderna rÄder hög konkurrens om de alltmer begrÀnsade centrala markomrÄdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belÀgna parkeringar utifrÄn dagens norm blir allt mer kÀnnbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter sÄsom trÀngsel, utslÀpp och buller.

Studier av metoder som kan reducera utslÀpp av vattenburet fosfor frÄn KorsnÀsverken

Föreliggande examensarbete pĂ„ 20 högskolepoĂ€ng har utförts i samarbete mellan KorsnĂ€s ABoch Kungliga tekniska högskolan. Arbetets syfte var att:UtifrĂ„n kunskaper om fosforströmmarna, i KorsnĂ€sverkets externa vattenreningssystem,föreslĂ„ lĂ€mpliga vĂ€gar att reducera utslĂ€ppen av vattenburet fosfor till recipienten.Pappersbruket KorsnĂ€sverken Ă€r lokaliserat strax utanför GĂ€vle och Ă€gs av KorsnĂ€s AB somĂ€r en del av Kinnevik AB. Detta pappersbruk har Östersjön som recipient dĂ€r fosfor Ă€r det begrĂ€nsade tillvĂ€xtĂ€mnet. DĂ„ KorsnĂ€sverken slĂ€pper ut fosfor bidrar de dĂ€rmed till ÖstersjönspĂ„gĂ„ende eutrofieringen. För att klara miljödomstolens satta utredningsvillkor, angĂ„ende fosforreducering i Östersjön, mĂ„ste KorsnĂ€sverken halvera sina fosforutslĂ€pp.Under detta arbete inriktades de utförda laborationerna mot kemisk fĂ€llning, som reduceringsmetod.

KULTUR OCH HEDERSRELATERAT V?LD: En studie av socialsekreterares f?rst?else f?r kultur och kulturell kompetens i samband med v?ld och f?rtryck i hederns namn

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

FörÀndringar i bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten

Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.

Processguide ? en processtudie av ett samordningsprojekt inom en större svensk organisation

Det Àr viktigt som företag att kunna sÀnda sitt budskap till kunden, samt att förmedla sin affÀrsidé för att locka till köp. Det finns mÄnga produkter konsumenterna stÄr och vÀljer mellan, men begrÀnsas av sitt kapital sÄ produkterna mÄste vara unika för att lyckas slÄ sig fram pÄ marknaden. LÄgkonjunkturen bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna om priserna, dÀrför behöver butikerna möta kunden med att sÀnka priset och dÀrmed marginalerna. I ett e-handelsföretag Àr det inte kÀnsligt i samma omfattning dÄ det inte Àr mÄnga löner som ska betalas ut till butikssÀljare.Den fysiska butiken har nu fÄtt en ny konkurrent nÀmligen nÀtbutiken som har blivit mycket populÀrt köpstÀlle pÄ kort tid. DÀr behövs inte lÀngre nÄgra avgrÀnsningar i öppettider, utan nÀtbutiken Àr öppen dygnet runt.Vi stÀllde oss frÄgorna ?Hur ska företaget Paula Myo agera utifrÄn ett internt respektive externt perspektiv för att pÄ ett effektivt sÀtt nÄ ut till potentiella kunder?? Hur pÄverkar den interna processen den externa? Vilka aspekter Àr viktiga för kunden vid nÀthandel?Vi valde att anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi anser att det Àr en bra grund att börja med en teori och sedan bygga vidare pÄ den i empirin.

GrundlÀggande vÀrderingar i svenska börsnoterade företag 1998 & 2008 ? fokus pÄ förÀndring

GrundlÀggande vÀrderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. VÀrderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgÄngsrik organisationskultur, men nÀmns Àven i samma andetag som frÄgor rörande moral och etik. DÄ det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbÀttrats avsevÀrt, gÄr det att frÄga sig hur denna utveckling kan relateras till vÀrderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie Àr följaktligen att undersöka vilka typer av förÀndringar, gÀllande grundlÀggande vÀrderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Sista Bossen

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Outsourcing av ekonomifunktionen : Hur outsourcar smÄ företag sin ekonomifunktion

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bredare förstÄelse kring hur smÄ företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur smÄ företag behÄller styrningen över ekonomifunktionen nÀr den outsourcas.Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn semistrukturerade intervjuer med nio smÄ företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och fÄ ett perspektiv frÄn den externa parten har Àven tvÄ intervjuer pÄ en redovisningsbyrÄ och pÄ en bokföringsbyrÄ utförts, eftersom de erbjuder tjÀnster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier anvÀnts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla smÄ företag anvÀnder sig av en splittrad outsourcing istÀllet för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta Àr smÄ företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.

En prövning av TEMPO- modellen för mÀtning av transporteffektivitet : En fallstudie pÄ Alwex AB

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mÄtt för mÀtning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg rÄder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mÄtt utan ocksÄ accepterade och vedertagna mÄtt som kan anvÀndas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Hur tre företagsledare anvÀnder bootstrapping

Bootstrapping kan anvĂ€ndas som komplement eller substitut till externfinansiering som metoder för resursanskaffning till lĂ€gsta möjliga kostnad.Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklĂ„n.Ökning av eget kapital med hjĂ€lp av externa finansiĂ€rer visade sig vara detminst önskvĂ€rda alternativet för kapitalanskaffning.Studien visade attĂ€gartillförda medel och nyttjande av slĂ€kt och vĂ€nner var de vanligastförekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrĂ„gade företagen.Av de tillfrĂ„gade företagen var de som ansĂ„g sig existera pĂ„ en riskfylldmarknad mer benĂ€gna att anvĂ€nda sig av bootstrappingmetoder..

?MED ?LDERNS R?TT? En socialantropologisk studie av svenska pension?rers upplevelser av tid i relation till pensionen och ?lderdomen.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Outsourcing av marknadsföringsfunktionen ? en fallstudie om varför tjÀnsteföretag outsourcar och hur det pÄverkar verksamheten

En ökad tillvÀxt inom tjÀnstesektorn och företagens strÀvan efter att bli mer konkurrenskraftiga har bidragit till högre anvÀndning av ett betydelsefullt verktyg i affÀrsvÀrlden: outsourcing. Outsourcing gör det möjligt för företag att köpa in tjÀnster som saknas internt. Genom att ingÄ i ett samarbete tillsammans med externa leverantörer kan företaget, genom att köpa externa aktiviteter, stÀrka delar av sin verksamhet som tidigare varit bristfÀlliga. Dagens samhÀlle prÀglas av företag som stÀndigt strÀvar efter att höja sin effektivisering och minska sina kostnader. Det har i sin tur medfört att outsourcingen fÄtt en stor inverkan pÄ tjÀnster, till exempel marknadsföring.

Offentlighetsgradens pÄverkan pÄ entreprenörskap i hybridorganisationer

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr  i  denna  uppsats  benÀmnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kÀnnetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lÀgre  offentlighetsgrad  frÀmst  kÀnnetecknas  av egenskaper  frÄn  den  privata  sektorn.  UtifrÄn  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->