Sökresultat:
3447 Uppsatser om Externa miljökostnader - Sida 59 av 230
Statlig redovisning i praktiken - harmonisering ur mer Àn ett perspektiv
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.
MED ARBETET SOM LIVSPARTNER: En studie i engagemang till arbetet med hjÀlp av the Investment Model
I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..
Declaration of energy ? Which consequences are there for the consumer, the real estate agent and the conveyance of real estate?
Uppsatsen fokuserar pÄ energideklaration i samband med överlÄtelse, och vad den innebÀr för konsumenten, fastighetsmÀklaren och förmedlingsprocessen, av smÄhus. DÀrför har tvÄ fastighetsmÀklare samt representant frÄn Boverket intervjuats, för att ge sin Äsikt om Àmnet. En representant för energiexperterna skulle Àven ge sin syn pÄ Àmnet, men försvann under tider för intervjuerna. FrÄn och med 1 januari, 2009 Àr det krav pÄ att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken sÀljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv frÄn 2002.
Centrala faktorer vid extern chefsrekrytering
En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen nÀr en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förstÄelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stÀmma in pÄkravprofil och rollbeskrivningen för tjÀnsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulÀr anvÀnds för att bekrÀftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.
Det servicedrivna organisationsvarumÀrket som strategisk resurs - ett holistiskt angreppssÀtt
Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur en organisation med en hög grad av opÄtaglighet i produkterbjudandet och lÄnga kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumÀrke som en strategisk resurs. Vi tog vÄr utgÄngspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart sÄg vi att organisationen inte har nÄgon absolut kontroll över sitt varumÀrke, utan endast indirekt kan pÄverka vissa aspekter. För att fÄ en fullstÀndig beskrivning av alla organisationsvarumÀrkets pÄverkansfaktorer, och dÀrigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgÄngspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumÀrket. DÄ detta inte skulle vara i linje med vÄrt syfte har vi utgÄtt ifrÄn serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumÀrke, genom att sÀnda ut ett konsekvent budskap och dÀrigenom parera desinformation.
SamhÀllsekonomiska effekter av lÄngvariga trafikavbrott
I detta examensarbete undersöks effekterna av trafiklÀnkavbrott med varaktighet pÄ ett flertal mÄnader. Arbetet anvÀnder Sampers, ett trafikslagsövergripande analyssystem som kan prognostisera trafikförÀndringar och utföra samhÀllsekonomiska kalkyler. Arbetets syfte Àr att skapa en metodik för anvÀndning av Sampers vid sÄdana undersökningar, samt att tillÀmpa metodiken pÄ en fallstudie av jordskred i Göta Àlvdalen.Fallstudien, framtagen av Statens geotekniska institut, bestÄr av fem scenarier för jordskred lÀngs Göta Àlv i VÀstra Götaland. I varje scenario drabbas antingen vÀg E45, en fyrfÀltig motorvÀg med dragning lÀngs Àlven, eller bÄde E45 och Norge/VÀnernbanan, en dubbelspÄrig jÀrnvÀg som till delar följer vÀgens strÀckning. BÄde vÀgen och jÀrnvÀgen Àr viktiga transportstrÄk och anvÀnds av ett stort antal trafikanter.Den metodik som skapas omfattar tre alternativ pÄ analysmetoder, som tillsammans utgör ett spann av samhÀllsekonomiska kostnader.
Kundkrav pÄ biobrÀnsle
Detta examensarbete Àr utfört i samrÄd med Holmen Skog. Holmen Skog Àr ett skogsbolag som ansvarar för rÄvaruanskaffningen till Holmenkoncernens svenska produktions-anlÀggningar. I takt med biobrÀnslemarknadens tillvÀxt har Holmen Skog en ambition att slÄ sig in pÄ denna marknad och bli en framstÄende leverantör av biobrÀnsle. TilltÀnkta kunder Àr frÀmst företag med anlÀggningar som producerar kraft- och fjÀrrvÀrme. Genom förbrÀnning av biobrÀnslen framstÀller och genererar dessa företag vÀrme och el till samhÀllet.
Omfördelar de allmÀnnyttiga bostadsföretagen kostnaderna vid nyproduktion?
Uppsatsen handlar om de allmÀnnyttiga bostadsbolagen, hur de sÀtter hyror för nybyggdabostÀder, var i stÀderna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas pÄ Àldre bostÀder ibestÄndet. Vidare ser jag pÄ sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet Àr att mÄnga av bostadsföretagen anvÀnder sig av omfördelningssystem vidhyressÀttning, och flera planerar att införa sÄdana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till bestÄndet i sÀrskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostÀder Àn tidigare,men att det inte klart om de Àr finare eller dyrare Àn de Àldre. Det verkar heller inte finnasnÄgon större omfördelning av kostnader frÄn centrum till ytterstaden..
rörvik Timber - En företagsanalys
Bakgrund och problem: Sverige har stora skogstillgÄngar i förhÄllande till antalet invÄnareoch skogen har historiskt sett spelat en viktig roll för den svenska ekonomin. Under de senasteÄren har branschen kÀnnetecknats av lÄg lönsamhet. En verksamhetsgren har dock haft enpositivare utveckling - sÄgverken. Ett av företagen inom den sÄ kallade sÄgbranschen, RörvikTimber, tillhörde under 2007 en av börsens absoluta kursvinnare. DÀrefter har börskursenfallit och aktien Àr idag lÀgre vÀrderad Àn vad den var före uppgÄngen.
Indirekt förgaasning av biomassa : Produktion av brÀnngas i syfte att ersÀtta el och oljapÄ ett kartongbruk
I denna studie utreds hur brÀnngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersÀtta el och olja vid olika förbrukare pÄ ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen vÀstvÀrlden mÄste lösa detta Ärhundrade Àr energiförsörjningen. Medallt hÄrdare krav pÄ utslÀpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara brÀnslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trÀ kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika lÄnga transporter av fast biomassa bör resursen förÀdlas innan denanvÀnds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning Àr en erkÀndtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod dÀr slutprodukten till exempel kan bli brÀnngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.
Förenklade redovisningsregler? : Redovisningskonsulters uppfattning
FrÄn och med 1 januari 2007 gÀller nya och förenklade redovisningsregler som stadgar att alla verksamheter ska avsluta sina rÀkenskaper med ett Ärsbokslut eller en Ärsredovisning. Mindre företag har dessutom möjligheten att anvÀnda ett förenklat Ärsbokslut. För enskilda nÀringsidkare finns en vÀgledning utgiven av BokföringsnÀmnden i syfte att ge en överskÄdlig beskrivning av de nya reglerna och deras tillÀmpning. En enskild nÀringsidkare som upprÀttar ett förenklat Ärsbokslut ska anvÀnda sig uteslutande av reglerna i denna vÀgledning.Anledningen till att reglerna Àndrades var enligt propositionen att det tidigare regelverket var komplicerat och svÄrt att överblicka. De nya reglerna i bokföringslagen som stadgar att bokslutsskyldighet nu gÀller alla bokföringsskyldiga, syftar till att förenkla redovisningen för de allra minsta verksamheterna.
Externa whistleblowingkanaler och interna larmsystem : En uppsats om olika sÀtt att larma om missförhÄllanden
Uppsatsen nedan Àr baserad pÄ en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartlÀggaolika sporters, med fokus pÄ hÀstsport, representation och framstÀllning under en fyraveckorsperiod2012 i tvÄ av Sveriges största dagstidningar. Vi ansÄg det viktigt att genomföra den hÀr undersökningenför att se om fördomarna kring bristen pÄ representation av hÀstsport i media har nÄgongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav nÄgon efterverkan förhÀstsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien dÀr över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde dÀr fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hÀstsport. Reportagen analyserades och jÀmfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.
Kostnadseffektivisering av truckanvÀndning: En fallstudie pÄ Kalmar AB
Författare: Robin BrĂ€ndĂ©n och AndrĂ© NobaekHandledare: Ă
sa GustavssonExaminator: Helena ForslundTitel: Kostnadseffektivisering av truckanvÀndning: En fallstudie pÄ Kalmar ABBakgrund/Problemdiskussion: Kalmar AB Àr belÀget i Lidhult och Àr vÀrldens största anlÀggning som tillverkar gaffeltruckar. Utöver detta tillverkas Àven truckar som hanteringslösningar av containrar i hamnar och terminaler, dÀr de idag Àr marknadsledande. Förtaget har idag 87 interntruckar, varav 52 egenÀgda och 35 leasade, som anvÀnds inom produktionen vid förflyttning av material. DÄ de hÀr truckarna har skiljande anvÀndning Àr Kalmar AB i behov av att undersöka truckarnas kostnader, baserat pÄ deras nyttjande, för att pÄ sÄ vis bli mer kostnadseffektiva inom detta avseende. Vid eventuell service och reparation av truckarna anvÀnds idag koncernens serviceavdelning, men leder till höga kostnader som företaget menar pÄ kan reduceras ifall detta sköts internt.
Etik och ansvar i företagets verksamhet. En fallstudie av IKEA
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..
Transportanalys av StockholmsomrÄdet
MÄlet med utredningen i denna rapport har varit att kartlÀgga Martin Olssons transporter som körs av sju Äkerier i Stockholmsregionen. Informationen frÄn kartlÀggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplÀgg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov pÄ transportbehovet eftersom detta kan variera över Äret. Av den information som fanns tillgÀnglig att jÀmföra med var veckan dock förhÄllandevis representativ i jÀmförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefÀr 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades pÄ transportkostnaden, rÀknat i Äkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jÀmfört med dagens zonplanering.