Titel: Förutsättningar för värdebaserad prissättning: en fallstudie av den svenska anläggningsbranschen.Datum för slutseminarium: 2014-06-03.Program: Marknadsföringsprogrammet.Författare: Robin Sörensson, Albin Sköld och Jakob Sköld.Handledare: Peter Caesar.Examinator: Dr. Pejvak Oghazi.Nyckelord: Prissättning, värdebaserad prissättning, värdeskapande, värdeappriopriering.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera interna och externa faktorer som påverkar prissättningen samt beskriva vilka förutsättningar för tillämpning av värdebaserad prissättning dessa faktorer ger upphov till.Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket utgår från de två olika dominerande synsätten på värdeskapande och värdeappriopriering. Forskning på prissättning i förhållande till dessa synsätt hämtas i huvudsak från Porter (1980), Dutta et al. (2003) och Hallberg (2008).Metod: Studien bygger på en kvalitativ datainsamling genom intervjuer med personer inom ett utvalt fallföretag inom anläggningsbranschen och fyra av deras återförsäljare.Empiriskt resultat: Empirikapitlet innehåller den kvalitativa datan som samlats in genom intervjuerna och presenteras i form av en tabell samt preliminär dataanalys.Analys: Utifrån empirin och det teoretiska ramverket har externa och interna faktorer som påverkar utformandet av en prissättningsstrategi identifierats. Dessa faktorer har också delats upp i drivkrafter och hinder för att klargöra vilka förutsättningar för en tillämpning av värdebaserad prissättning som finns.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Möjliggörandet av molntjänster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta är inte någon ny teknik, utan den har funnits en längre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. Vår studie behandlar faktorer i form av risker och drivkrafter som företag ser vid valet att använda tjänster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom området.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen.Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

Studien ämnar ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersättning, alternativt med en symbolisk summa, på fritiden. Syftet är att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera området har djupintervjuer används som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att få en djupare förståelse till vad som driver människor att arbeta ideellt har uppsatsen använt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gåvor som teoretiska perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare empiri.

Syftet med undersökningen är attöka förståelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllärande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frågeställningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrån perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lärande utifrån perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i många delar har en hög grad av standardisering, vilket å enasidan kan innebära att individen lär sig att bemästraen viss uppgift men det kan även bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlärande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lärande i arbetet.

Ett datalager är ett beslutstödssystem som integrerar stora mängder data från interna och externa källor. Dessutom är datalagret subjektorienterat, vilket innebär att det är organsierat kring ett antal betydelsefulla affärsdomäner som företaget lagrar data om. Många menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affärsdomänerna skannas av på information.Syftet med detta arbete är att ta reda på i vilken utsträckning i nuläget som organisationer lagrar data om affärsdomäner i sitt datalager. För att ta reda på detta har företag som använder datalager kontaktats och intervjuats.Resultatet visar att företag lagrar data om externa affärsdomäner, fast i ganska liten utsträckning.