Naturbaserade turistföretag är ofta placerade på landsbygden och drivs småskaligt, många av de aktiviteter som bedrivs är säsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som använder sig av naturens resurser och med markägare. Målet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utsträckning naturturismföretag är sociala företag användes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mål formulerades för att upptäcka om det fanns någon kunskapslucka att täcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare från större företag och tre från mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet där de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar på den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra människor..

I ägarledda företag består styrelsen oftast av ägaren själv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll är ofta bara en formalitet. Flera författare påpekar vikten av att få in externa ledamöter i styrelsen för att få en aktiv styrelse och att få tillgång till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstående person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos ägarledda företag kan vara rädslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstår företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts är vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anställda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande.

Detta kandidatarbete syftar till att beskriva vad som driver mjölkbönder i Dalarna. I ett land där många mjölkbönder lägger ner sin verksamhet väcks nyfikenhet på vad som driver de kvarvarande. Vid fem intervjuer med bönder har tre teman växt fram, vilka är entreprenörskap, gårdstyp och social hållbarhet. Temana knyts samman och jämförs med tidigare forskning. Studien har samhällsvetenskaplig inriktning och är kvalitativ.

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar..

I det här arbetet undersöks den externa spelmiljöns påverkan på dess användare. Med den externa spelmiljön menas rummet en person befinner sig i när ett spel spelas. För undersökningen ville jag ha något som kunde frammana känsla och stämning, något som gav en stark upplevelse, arbetet har därför baserats på skräck. För undersökningen skapades ett kort skräckspel som spelades vid en vanlig datorskärm samt i en cave-miljö. Därefter följde en intervju för att jämföra deltagarnas uppfattning av spelet i de olika miljöerna.

Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur.

Studiens målsättning var att undersöka förutsättningarna för att utsläppshandel skulle kunna vara ett samhällsekonomiskt effektivt alternativ för att internalisera ex-ternaliteterna vid bruk av handelsgödsel. I studien fokuseras förutsättningarna för utsläppshandel med kväve i de svenska jordbruken. Utgångspunkten ligger i kväveutlakningens geografiska variabel, något som leder till att utsläppen orsakar differentierade externa kostnader. Tillvägagångssättet bygger på en redogörelse för de faktorer som bidrar till att kväveutsläppen orsakar differentierade externa kostnader och konsekvenserna för inrättande av styrmedel utifrån miljöekonomisk teori. Dataunderlaget utgörs av en kartläggning av jordartstyper, redogörelse för skillnader i vattendragens retention i Sverige och effekterna av reningsinsatser i Östersjön.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning.Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför..