Sök:

Sökresultat:

1515 Uppsatser om Externa aktörer - Sida 14 av 101

Telecom City - Co-Opetition and Communication within a regional growth cluster

VÄr uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbÀttras, med ÀndamÄlet att stÀrka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin : en fallstudie pÄ Stora Enso SkutskÀrs Bruk

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Culpabedömningen i samband med VD:s skadestÄndsansvar enligt ABL

Med culparegeln avser man en huvudprincip inom skadestÄndsrÀttens omrÄde. Detta innebÀr att minst culpa fordras för att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda. En del av culparegeln utgörs av culpabedömningen. Hur denna bedömning faktiskt skall gÄ till framgÄr inte av lagstiftning eller förarbeten. Jag vill gÄ sÄ lÄngt och sÀga att man istÀllet har överlÀmnat denna bedömning Ät rÀttstillÀmparen.

Att kommunicera med externa transportörer ? en studie over vilka kommunikationskanaler livsmedelsgrossister anvÀnder i kommunikationen med transportörer

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affÀrsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer vÀrlden över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahÄlla de varor kunderna efter-frÄgar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte lÀngre bara om den materiella delen utan Àven om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera bÄde varu- och informations-flöde krÀvs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara vÀldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte Àr att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de anvÀnder nÀr de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDÄ uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse och en helhetsbild över undersöknings-omrÄdet har dÀrför ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter pÄ grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVÄr studie visade att grossisterna i hög utstrÀckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utstrÀckning med transportörerna för att man gÀrna upprÀttade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra frÀmst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lÄgt och man upplevde inga problem, sÄsom missförstÄnd eller lÄg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhÄllandet.

Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel

En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.

Externa mentorsprogram - För kvinnor som vill avancera i karriÀren?

SammanfattningProblemdiskussion: Inom omrÄdet ledarskap sÄ domineras de högre positionerna av mÀnnen, och har sÄ alltid gjort. Kvinnorna som vill avancera stöter pÄ fler svÄrigheter Àn mÀn, och detta fenomen har sedan 1986 benÀmnts The Glass Ceiling ? dÄ begreppet först dök upp i Wall Street Journal. Kvinnor verkar alltsÄ slÄ emot ett glastak pÄ sin vÀg mot toppen, som hindrar dem frÄn avancemang. För att överbygga hindren har en del olika lösningar föreslagits i befintlig forskning, och vi har valt att fördjupa oss i Àmnet externt mentorskap.

KommentarfÀltets betydelse och pÄverkan i ett affÀrssystem i en inköpsprocess

Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfÀlt som informationsbÀrare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frÄgor; Hur arbetar man med och i kommentarfÀltet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfÀltet för inköpsprocessen, lagras och ÄteranvÀnds data till de övriga systemen för attfölja upp hÀndelser skrivna i kommentarfÀlten, ÄteranvÀnds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfÀlten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i Àmnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sÀtt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp pÄ ett samlat stÀlle. Informationen som samlas ikommentarfÀlten Àr mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgÄng uppdaterar sig med information och andra via kommentarfÀlten. FörmÄgan attÄterföra information frÄn kommentarfÀlten till systemen Àr nÄgot begrÀnsad och medför ett ökatarbetsmoment.

Hur redovisar kunskapsföretagen sitt humankapital i Ärsredovisningen? ? en fallstudie av tre IT-företag

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgÄngar som skapade vÀrde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera Àr de tillgÄngar som huvudsakligen skapar vÀrde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansrÀkningen och frÄgan Àr dÄ hur kunskapsföretagen vÀljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rÀttvisande bild av företaget. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kunskapsföretagens skÀl till att redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i nÄgon bemÀrkelse synliggjort sitt humankapital i Ärsredovisningen.

EU:s vattendirektiv: ekonomiska styrmedel för ett uthÄlligt vattenbruk i Sverige

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Den som viskar han ljuger? : om Polisens verksamhetsförÀndring i skuggan av kommunikation & förstÄelse

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Boksamtal : En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och frÀmja elevers lÀsförstÄelse.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

AffÀrsnyttan med Miljödiplomering i smÄ tjÀnsteföretag ? Àr det viktigare hur man genomför arbetet Àn att man gör det?

TillgÄngen till offentliga och privata upphandlingar Àr den mest förekommande anledningen till att smÄ tjÀnsteföretag genomför en Miljödiplomering. I denna undersökning har syftet varit att studera drivkrafterna och hindren vid miljöarbete och utröna om nÄgon faktor bidrar mer Àn nÄgon annan till företagens affÀrsnytta. Resultatet i denna studie visar att skillnader i interna faktorer inte spelar nÄgon roll för upplevelsen av affÀrsnyttan, det Àr viktigare att man genomför arbetet Àn hur man gör det. De kommersiella fördelarna Àr i första hand beroende av de externa förhÄllanden som rÄder, exempelvis kundkrav och samhÀllsnorm. De interna faktorerna Àr dÀrför underordnade de externa.En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med smÄ tjÀnsteföretag i Göteborgs kommun.

Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?

Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.

Om revisorns externa skadestÄndsansvar gentemot tredje man

Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.

Vem bestÀmmer egentligen? : Om handelsetableringar och kommunal samhÀllsplanering

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->