Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Extern betallösning - Sida 31 av 59

Förskolans arbete med barn som har en sprÄkstörning

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.

Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning
av turbindetaljer

I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.

Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning av turbindetaljer

I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.

Konsten att slÄ sig in pÄ en överorganiserad marknad - En fallstudie av uppstickaren GodEl

Syfte: Utredningens syfte Àr att med hjÀlp av relevanta teorier studera och analysera entreprenörens roll samt de strategier som ligger till grund för GodEls inbrytning pÄ en oligopolmarknad. Vi har Àven för avsikt att öka förstÄelsen för vad som krÀvs för att lyckas slÄ sig in i en bransch som bestÄr av en homogen produkt samt domineras av ett fÄtal stora aktörer. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie över ett företag och anvÀnt oss av primÀr ? och sekundÀrdata som sedan analyserats med hjÀlp av relevanta teorier. Vi har valt den abduktiva ansatsen dÄ den passade vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt pÄ bÀsta sÀtt.

Argument av stÄl : Ironi buren av text, musik och rörliga bilder

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..

SpÄr av jÀmstÀlldhet

MÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att formasamhÀllet och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jÀmstÀlldhetsmÄlet krÀvs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnÄ ett resultat.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka berÀttelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jÀmstÀlldhet. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen Àr hurorganisationer konstruerar jÀmstÀlldhet respektive hur jÀmstÀlldhet konstruerar organisationer.Metoderna jag anvÀnder mig av Àr reflexiva intervjuer och handlingsnÀt. Den senare fokuserarpÄ att fÄnga in och förstÄ organisationers processer snarare Àn deras resultat. I analysen utgÄrjag frÄn Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar pÄ att organisationer tar till sig idén om jÀmstÀlldhet pÄ olika sÀtt, men attdet grundlÀggande motivet till att arbeta med jÀmstÀlldhet Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Utformning av lÄdbalkbroar i högpresterande betong med extern förspÀnning

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

UtvĂ€rdering av projekt : IT-Telekom gentemot Övriga branscher

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Strategiska val för talangtillgÄng -och dess pÄverkan pÄ det intellektuella kapitalet

Syfet Àr att belysa hur det intellektuella kapitalet pÄverkas av företags olika metoder nÀr de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bÀttre allokering av talangerna eller lÄter leverantör tillhandahÄlla talangerna. Metoden bestÄr av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nÀmnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen Àr baserad pÄ en abduktiv forskningsprocess som till grunden Àr explorativ dÄ belysandet utav talangtillgÄngen inte varit given frÄn början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK pÄverkas av företags metoder nÀr de knyter till sig kunskap.

Ägarledda företag och externa styrelseledamöter

I Àgarledda företag bestÄr styrelsen oftast av Àgaren sjÀlv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll Àr ofta bara en formalitet. Flera författare pÄpekar vikten av att fÄ in externa ledamöter i styrelsen för att fÄ en aktiv styrelse och att fÄ tillgÄng till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstÄende person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos Àgarledda företag kan vara rÀdslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstÄr företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts Àr vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anstÀllda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling.

Titel: GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling. NivÄ: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie BÀckström. UtgivningsÄr: VÄren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. ProblemomrÄde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollÀrare i mÄnga fall inte leder till att lÀrarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bÀttre organiserande av lÀrares kompetens-utveckling samt till att en förbÀttrad fortbildningskultur pÄ grundskolor ska skapas.

FörÀndringar i Milkos externa logistik vid en
produktionsflytt frĂ„n Östersund till Sundsvall

Detta examensarbete syftade till att undersöka och berĂ€kna kostnads-, resurs- och tidsförĂ€ndringar pĂ„ inleverans, mellantransport och distribution för Milkos egendistribuerade produkter vid en produktionsflytt frĂ„n Östersund till Sundsvall. Projektarbetet syftade Ă€ven till att undersöka hur en flytt skulle pĂ„verka möjligheten att transportera externa varuĂ€gares produkter. Arbetet mynnade ut i ett förslag som beskriver hur de externa transporterna kan lösas vid en eventuell produktionsflytt. För intransporterna av rĂ„mjölk presenterades ett förslag dĂ€r 360 000 liter i veckan ska styras om frĂ„n Östersund till Sundsvall med pĂ„följden att Ă„rskostnaden ökar med knappt 1,5 miljoner kronor. I distributionsupplĂ€gget ingick ett uppförande av en omlastningscentral i Ånge och ökat utnyttjande av den befintliga centralen i SollefteĂ„.

Kunskaper om kostvanor samt hur dessa tillÀmpas hos ungdomar i sÀrskolan

OhĂ€lsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjĂ€rt- och kĂ€rl. År 2010 var 20 procent av 16-29 Ă„ringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma Ă€r högre bland funktionsnedsatta Ă€n bland de utan funktionsnedsĂ€ttning.Syftet med studien Ă€r att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar pĂ„ en sĂ€rskola samt hur de praktiskt tillĂ€mpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost fĂ„r intervjupersonerna framförallt frĂ„n vuxna i sin nĂ€rhet. Dessa Ă€r lĂ€rare, trĂ€nare, förĂ€ldrar eller expertrĂ„d.

UtvĂ€rdering av projekt: IT-Telekom gentemot Övriga branscher

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„ de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

Revisionsutskott - merarbete eller mervÀrde?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har pÄverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som anvÀnts Àr tagna frÄn Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gÀllande dels den reviderade.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->