Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Arbetet behandlar kÀrnÀmnet svenska som andrasprÄk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lÀrarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lÀrare i Àmnet ges en bredare insyn i Àmnet svenska som andrasprÄk, hur det fungerar i teorin och hur vÀl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

Mat och dryck Àr nödvÀndigt för att kunna upprÀtthÄlla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och lÀka sÄr. Det Àr sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sÀttningar för att patienten ska fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring. Tidigare forskning visar brist pÄ kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanstÀlla den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimÀngd och vilka nÀringsÀmnen som har betydelse för lÀkningen av trycksÄr. Studien ut-gick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken kalorimÀngd har betydelse för lÀkningen av trycksÄr samt vilka nÀringsÀmnen har effekt för lÀkningen av trycksÄr.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVĂ„ren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper pĂ„ ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvĂ€rdera de coachinggrupper som bedrivs pĂ„ Arbetsförmedlingarna i tvĂ„ mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching pĂ„ Arbetsförmedlingen Ă€r en effektiv metod för att fĂ„ ut arbetslösa pĂ„ arbetsmarknaden.Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhĂ€mtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och tvĂ„ coachingledare. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att tvĂ„ av tre deltagare Ă€r mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har Ă€nnu fĂ„tt arbete, men alla har fĂ„tt nya idĂ©er och motivation att fĂ„ ett arbete.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möjligheter att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning. Sjuksköterskan handleder studenter dagligen i klinisk praktik. Sjuksköterskan ska kunna hantera sitt arbete och samtidigt vara handledare för studenter. Studien Àr en litteraturstudie med en beskrivande design i vilken fjorton artiklar granskats. Resultatet visade att i tio av de fjorton artiklarna togs negativt pÄverkande faktorer upp sÄsom hög arbetsbelastning och otillrÀcklig avsatt tid för lÀrande och Äterkoppling med studenten i den kliniska miljön.

Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, bÄde inomföretagssektorn men ocksÄ i samhÀllet. CSR agerar idag verktyg för frÀmjandet av hÄllbarutveckling och dess allt mer framtrÀdande roll pÄ marknaden tillsammans med företags behovav att förhÄlla sig till de marknadsanpassade förÀndringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men ocksÄ förstÄr vikten av att inneha att engagemang församhÀllsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs frÀmsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv dÀr varje omrÄde Àr likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag rÄder det mindre forskning om CSR inom SMEs, Ànvad det gör i multinationella företag.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.