År 2004 var 27 % av alla som var misstĂ€nkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 Ă„r gamla. Som grupp betraktad Ă€r ungdomar mer brottsaktiva Ă€n vuxna. Det Ă€r vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 Ă„r, som en person begĂ„r brott. Det Ă€r dĂ„ man i Sverige gĂ„r ur grundskolan. PĂ„ den tiden dĂ„ man fortfarande registrerade misstĂ€nkta under 15 Ă„r framgick av statistiken att det var en kulmen i Ă„rskullarna runt 14-16 Ă„rs Ă„lder.

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr ett globalt vÀxande folkhÀlsoproblem som dessutom Àr en ekonomisk last pÄ samhÀllet. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero pÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar vid Är 2030. NÄgra riskfaktorer för att utveckla hjÀrt- och kÀrlsjukdom Àr ett högt BMI, rökning och lÄg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primÀrpreventivt arbete med livsstilsförÀndringar Àr nÄgot som minskar riskfaktorerna och Àr kostnadseffektivt för samhÀllet. Syftet: var att beskriva vilka primÀrpreventiva metoder sjuksköterskan anvÀnder för att uppmuntra till livsstilsförÀndringar hos patienter med risk för  hjÀrt- och kÀrlsjukdom samt att beskriva hur dessa primÀrpreventiva metoder pÄverkar riskfaktorerna.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

I detta arbete behandlas de grundlÀggande elementen i en brottmÄlsprocess med sÀrskilt fokus pÄ hur sjÀlva bevisvÀrderingen gÄr till, sÀrskilt dÄ DNA-bevisning ingÄr i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rÀttsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar frÀmst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens Àr stÀllt utom rimligt tvivel. Texten föreslÄr att de nuvarande metoderna för bevisvÀrdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslÄs att domstolar i större utstrÀckning bör anvÀnda metoder sÄ som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar dÄ nya bevis förs fram i en process..

Den psykiska ohÀlsan ökar mest i storstadsomrÄdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, frÀmst bland unga mÀnniskor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k vÀlfÀrdsyrken; service, vÄrd, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna pÄ Arbetsförmedlingen genom frÄgestÀllningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet pÄ Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfÀllet för intervjuerna var inskrivna pÄ en arbetsförmedling i en smÄstad i VÀstra Sverige. För att nÄ en fördjupad förstÄelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership anvÀnts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa Äterfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att bÄda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en kÀnsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrÄn sitt respektive utgÄngslÀge. De hade vidare svÄrt att skapa sig en helhetsförstÄelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fÄtt ett gott mottagande.

VÄrt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, vÀlutbildade mÀn ser pÄ sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka nÄgra fÀlt av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och stÀllde bland annat frÄgor rörande mÀnnens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de tvÄ fungerar. Ett tydligt och framtrÀdande resultat i vÄr studie Àr att konstruktioner av maskulinitet(er) Àr beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur mÀnnens sociala bakgrund, utbildning och yrke pÄverkar. ByrÄns struktur har Àven pÄverkat mÀnnen att utveckla de egenskaper som krÀvs pÄ byrÄn.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

I Sverige har alla rÀtt till en god och patientsÀker vÄrd. För att försÀkra patienter i Sverige om att de fÄr en patientsÀker vÄrd Àr det dÀrför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens pÄ bÀsta sÀtt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lÀgger grunden för en patientsÀker vÄrd? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens pÄverkar patientsÀkerheten. ProblemomrÄdet har studerats i form av en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.