Denna uppsats syftar till att undersöka och beskriva hur personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning upplever och förhåller sig till bältesläggning. Jag har även valt att fokusera på hur personalen upplever och förhåller sig till bältesläggning av patientgruppen unga kvinnor med personlighetsstörning och självskadebeteende. För att få svar på mina frågor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning. Jag har sedan analyserat min empiri utifrån ett maktperspektiv, då detta synsätt ger en intressant vinkel på de olika dilemman och svårigheter som personal möter i samband med tvångsåtgärder. Jag har tagit del av tidigare forskning för att få kunskap om ämnet men även för att fördjupa min analys.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i postoperativ vård hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos postoperativa patienter. Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas.

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnå beständigt tillstånd. Undersökningen baseras på ett egenutvecklat verktyg för att mäta de olika metodernas effektivitet, med avseende på tid för att spara ner och läsa in tillståndet samt hur mycket utrymme det sparade tillståndet tar upp i sekundärminnet. Resultaten från undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende på tillståndets storlek samt om tillståndet mestadels består av text eller av nummer. Den metod som generellt är mest effektiv är Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att också utvärdera effektiviteten hos metoder som tillhandhålls via externa bibliotek..

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka.

Barnavårdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trädde den nu gällande tvångsvårdslagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), i kraft. Gunnar Bramstång har funnit två riktlinjer som präglat barnavårdslagstiftningen under 1900-talet, dels rättsstatstanken, dels tanken om individens rätt att få skydd och vård av staten. Dessa två grundtankar ligger även till grund för denna uppsats där syftet är att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rättssäkerhets- och rättighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrån en rättsdogmatiskt metod.

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Sammanfattning: Syftet i studien är att beskriva upplevelsen av ungt moderskap i Sverige idag utifrån socioekonomiska förhållanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i såväl grupp som enskilt. Intervjupersonerna är unga mödrar från Göteborg och några grannkommuner som har fått barn när de var i 16-20 års ålder. Resultatet visar att moderskapet går som en röd tråd genom de tre huvudområdena och att moderskapet är starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev moderskapet som identitetsbildande och som en övergång från ungdomstiden till vuxenlivet.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen..

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Denna empiriska undersökning är utförd för att finna svar på hur den teoretiska kunskapen påverkar det praktiska arbetet för undersköterskor anställda på ett specifikt korttidsboende. Målet var också att närmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsställelse och deras motivation för arbetet. Som metod användes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga arbetet presenteras ett antal teorier inom ämnena och även en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av arbetet.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..