BakgrundI hÀlso- och sjukvÄrdslagen förklaras att vÄrden bör upprÀtthÄlla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. VÄrdrelaterade sÄrinfektioner stÄr för ett pÄtagligt lidande för den enskilda patienten och innebÀr stora kostnader för samhÀllet. Det finns Àven en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vÄrdrelaterade infektioner. En förebyggande ÄtgÀrd för att minska antalet vÄrdrelaterade sÄrinfektioner Àr de vÀl dokumenterade rutiner för sÄromlÀggningar som finns utformade. Grundat pÄ detta Àr det intressant att undersöka hur sÄromlÀggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs.SyfteSyftet var att studera tillÀmpning av sÄromlÀggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med sÄromlÀggning vid en ortopedklinik.MetodSom metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema.

Chemotherapy is one of the most important methods of treatment available today for the treatment of neoplastic diseases and gives many patients an increased quality of life and a prolonged survival time (McKnight, 2003). The object of this study was to find out more about owners? views on and experiences of chemotherapy of dogs when it comes to for example quality of life, side effects and if they would make the same decision and treats their dog again in the future. A questionnaire was in the spring of 2009 sent out to the owners of 100 dogs that had been treated with chemotherapy for neoplastic diseases at Universitetsdjursjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) in Uppsala between 2002 and 2008. The response rate was 67 %.

Postoperativt illamÄende och krÀkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) Àr en vanligt förekommande komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sÄrruptur och förlÀngd vÄrdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer sÄsom bl.a. kön, Älder, fetma, preoperativ oro, lÄngvarig fasta, anvÀndning av opioider och operationsstÀlle. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska ÄtgÀrder i samband med detta tillstÄnd Àr av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men Àr inte evidensbaserade i samma utstrÀckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, Àr att studera vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvÄrd vid detta tillstÄnd.

Introduktion: Behovet av transkulturell omvÄrdnad ökar för varje Är i Sverige. Den pluralistiska hÀlso- och sjukvÄrdslagen som tar hÀnsyn till befolkningens olikheter skall Àven prÀgla hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen. Lika vÄrd skall ges till alla mÀnniskor oavsett om man tillhör en majoritets eller minoritetsgrupp. TillrÀckliga kunskaper behövs för att som blivande eller fÀrdigutbildad sjuksköterska kunna vÄrda denna grupp av befolkningen pÄ ett tillfredsstÀllande och effektivt sÀtt. Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskestudenter och fÀrdigutbildade sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter frÄn andra kulturer samt hur de trodde att de skulle kunna bli mer kompetenta och sakkunniga yrkesutövare i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kÀrnkompetens hör att kunna arbeta sÀkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt mÄste sjuksköterskan i sitt arbete stÀndigt vara medveten om att efterstrÀva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhÀmta och tillÀmpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie dÀr frÄgestÀllningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnÄ rÀtt dos pÄ rÀtt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvÀvnadens tjocklek Àr avgörande för vilken lÀngd nÄlen bör ha för att lÀkemedelsdosen ska distribueras till rÀtt vÀvnad.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur finlÀndarna upplever bastubadandets pÄverkan pÄ livskvaliteten. FrÄgestÀllning Àr hur upplever finlÀndaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet pÄverkar deras hÀlsa med tonvikt pÄ livskvalitet? Finlands befolkning Àr ca. 5,1 miljoner invÄnare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). FinlÀndaren badar bastu i medeltal 1-2 gÄnger i veckan.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Herzbergs tvĂ„faktorteori studera inhyrd lagerpersonals arbetsmotivation. Fokus ligger ocksĂ„ pĂ„ att redogöra för positiva och negativa aspekter med att arbeta som inhyrd samt vilka motiv som finns för att söka sig till bemanningsbranschen. Studien belyser Ă€ven de inhyrdas syn pĂ„ arbetets betydelse och yrkesstatus.Tidigare forskning i uppsatsen utgörs av studier om bemanningsbranschen och inhyrdas flexibla roll. Även forskning som berör lagerarbete tas upp samt studier om arbetsmotivation och arbetets betydelse, Ă€ven utifrĂ„n generationstillhörighet.Metoden för uppsatsen utgörs av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras pĂ„ att studien syftar till att fĂ„nga informanternas upplevelser av sina arbetssituationer.Resultatet av undersökningen ger en bild av att inhyrda lagerarbetare inte upplever nĂ„gon arbetsmotivation, vilket enligt Herzbergs tvĂ„faktorteori kan förklaras med att bĂ„de hygien- och motivationsfaktorer saknas i arbetet.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att bÄde mÀnniskor i stort och klienter konstrueras olika beroende pÄ kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör mÄlgruppen socialsekreterare sÀrskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. FrÄgestÀllningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades pÄ tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare frÄn tvÄ olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. AnvÀnda begrepp frÄn feministisk teoribildning hÀmtades frÄn genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kÀrnkompetens hör att kunna arbeta sÀkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt mÄste sjuksköterskan i sitt arbete stÀndigt vara medveten om att efterstrÀva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhÀmta och tillÀmpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie dÀr frÄgestÀllningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnÄ rÀtt dos pÄ rÀtt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvÀvnadens tjocklek Àr avgörande för vilken lÀngd nÄlen bör ha för att lÀkemedelsdosen ska distribueras till rÀtt vÀvnad.