Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

AbstractAuthors: Carolina Magnusson and Johanna MagnussonTitle:  The balance between research and practice. A study of family therapist?s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice.Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter HultgrenDuring our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous.Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence.

Introduktion Patientinformation/patientundervisning är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på bästa sätt. Ett evidensbaserat arbetssätt är idag en nödvändighet/viktig del av svensk sjukvård, men för att patientinformationen ska fungera optimalt är det viktigt att även sättet den förmedlas på vilar på enevidensbaserad grund. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att utifrån Patricia Benners domän om sjuksköterskans undervisande och vägledande funktion, studera hur förmedling av evidensbaserad omvårdnad till patienten är beskriven i litteraturen. Metod Litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar hade som grund ett evidensbaserat omvårdnadsperspektiv, och artiklarna har analyserats då det gällde patientinformation/patientundervisning utifrån en av Benners sju domäner, den som handlade om den undervisande och vägledande funktionen.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby.

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptäckt av sjukdomen. Dock fanns det ett område inom vilket mammografi hade begränsad diagnostisk förmåga. Det var körtelrik bröstvävnad där cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbättra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, särskilt i täta bröst, och på så sätt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad på kvantitativa studier.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.Frågeställningar:Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ?Initial kronkaries? jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare.

Bakgrund: En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, även familjens tillvaro förändras och påverkas på olika sätt. Kortare vårdtider på sjukhusen innebär bland annat ett ökat ansvar för familjen att vårda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de närstående. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge familjer den omvårdnad de behöver utifrån de behov som uppstår i den nya situationen. Ett grundläggande antagande i detta arbete är att vården av familjen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien är att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över ämnesområdet baserat på elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, från databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning.Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt.Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27).

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) har framförts som en lämplig metod för lindring av stress hos friska, men stressade människor. Effekten av MBSR på stress hos personer utan psykiska eller fysiska sjukdomar undersöktes genom en litteraturgenomgång av artiklar som behandlar experimentella utvärderingar av MBSR. Resultaten visar att MBSR är en verksam behandlingsmetod, men också att de publicerade studierna har brister vilket motiverar fler utvärderingar med striktare kontrollmetodik..

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.