Den starka länken i en fungerande vårdkedja
Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA. En rad skattningsformulär användes vid för- och eftermätning, och för att säkerställa att behandlingsutfallet var en effekt av behandlingsmetod kontrollerades även för de generella faktorerna terapeutisk allians, tilltro till behandlingsmetod/förväntanseffekt, föredragen behandling samt upplevelse av behandlingsinsats. Resultatet visade att BA-gruppen förbättrats signifikant i samtliga utfallsmått medan ST inte uppvisade några signifikanta förbättringar för något mått, med undantag för aktivering/undvikande (instrumentet BADS-SF). Stora effektstorlekar uppmättes för BA trots att studiens deltagarantal var relativt lågt. Resultatet visade även att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna avseende generella faktorer. Det lovande utfallet för BA-gruppen öppnar upp för möjligheter att behandla svårt psykiskt sjuka patienter och detta med en evidensbaserad metod som på ett effektivt sätt länkar samman psykiatrisk heldygns- och öppenvård.